RETROknoppen

"Granen står så grön och grann i stugan . tralalalala,,," - jo men visst står den än praktfull i sovrummet och väcker mig på morgonen! Jag var ju bortrest under första advent och då flyttade jag på 20:e Knut så nu i morgon söndag dansas julen ut. En middag med goda vänner brukar avsluta det hela. En slutlig final. Och jag har inte än tänkt ut vad jag ska bjuda på,,, hmmm.

Om jag är less? Suck, nu börjar det kännas avlägset med Kalle Ankas julafton. Har dragit ut sladden för dom blinkande lamporna på balkongräcket och plockat ned kransen från dörren för att inte verka alltför fanatiskt i sammanhanget men gläds åt att det finns adventsstakar kvar i fönsterna hos grannarna. Vintern kom in i januari månad. Otroligt. I morgon kväll när middagsgästerna har gått så kommer de första kartongerna fram. Undra vad jag oroar mig mest för; morgondagens vegetariska meny eller hur länge det ska ta att paketera?

Efter en månads loppis-avhållsamhet (eller rättare sagt; inga inköp) så började det krypa i fingrarna. Så pass att jag tom budade på ett parti av småprylar på auktionsverket som jag nu bittert ångrar.
Nä, efter detta spontana tilltag så måste jag ha det som krav att se förvisningen åtminstone så det inte blir grisen i säcken igen. Utan att tänka mig för att det är svenska folkets fattigaste helg innan lön och även min så vann jag naggat porslin och tjafs.
En sak utmärkte sig och jag såg blint på att få den. Lägger man dessutom till diverse avgifter och att jag slutligen fick ta buss för att hämta den vunna auktionen så var mustryckningen föga lönsam eller till glädje.
Kanske för någon tant i huset för vad de kan få och nej, jag ska inte avslöja vad jag hade köpt. Ja, jag blir så irriterad bara av tanken och dessutom blev mina favorithandskar kvar på bussen. Fnys.
Så, nä jag ska nog hålla mig till loppisar för att klämma och känna och granska,,, så behöver jag bara skylla på mig själv vart hundralapparna hamnar.
(Undra om jag har skrivit så här i något annat inlägg - det låter bekant.)

Några besök i Faluns myllrande loppisliv, tidigare i veckan, resulterade till att öppna på börsen. Som vanligt blev det ett antal bilder:

En färggrann påfågel i keramik att ha på väggen, från Nittsjö och två mindre vaser från Upsala Ekeby. t.v en chamotte-vas av Ingrid Atterberg som tillverkades för Åhlen & Holm ( blir en present till en kompis då det visade sig att den var i samma storlek som den jag har hemma) och en Mari Simmulson, nämligen "Atoll" som kom 1966. Snart en 50-åring - som mig!

Nu ska det bli av att titta på film! Hade ju beställt ett gäng "Lilla Fridolf och Selma" - tror Ni att det finns några retro-vibbar där?! Uppskattar mer och mer de gamla filmerna. Lekfullt och glatt som kanske veckans lilla fynd:"Stock Car Billy". Om man ser till vad populärt det har blivit med gamla Brio-leksaker. Den här sportiga modellen kom kring -58 och har nog varit en älskad leksak att "dras med". Lite slitage får man räkna med :)

Naturligtvis lite läsvärt och bild-rikt att gotta sig åt!

Det är med blandade känslor: gilla eller inte? Ful som stryk eller rent av charmig? Den här katten lämnar ingen oberörd. Tyvärr saknar den signering men det har antagligen suttit en etikett vid foten. Norrmans ? Ninnies? Ibland måste jag rannsaka mina infall så det stämmer väl vad Family Four sjöng en gång: "Jag känner att jag börjar tycka om dig,,,"

En glas-skål från Flygfors med vit insida har hamnat längst fram på bild. Den härligt gröna och stilrena vasen i bakgrunden har slipat puntelmärke och kanske finns det lite Reijmyre här eller? Keramikplattorna med det Afrika-exotiska paret är märkta med BW men jag har dessvärre ingen aning var dom kommer ifrån. Tyska måntro? Jättestiliga. Måste upp nu - omedelbart bums!

Dom här string-figurerna som man brukar finna under Ystad Metall på Tradera - finns det nytillverkning på dom? Hästarna är kraftigare och mattare i tråden som jag har hittat tidigare. Dessutom en helt annan hållare för ljuset. Plagiat? Påsk-tuppen verkar vara av tjeckisk typ, av äldre snitt men har koll på äggen. En fjäril i porslin, kanske askfat? är märkt med IMPORT på undersidan. Kartongen med julgranspynt var intressant: bland folie-blommor, frukter i flirtkule-material så fanns dom där plastbollarna med bokmärken,,,

,,,som jag har änglar sen tidigare i men nu även en tomte! Det är faktiskt den första som jag har hittat. Tänk att man satt som barn och försökte komma åt innehållet. Ibland med hammare. Men undra om jag spräckte någon? Ett pynt som har överlevt moderna tider och som väcker mycket nostalgi i hjärtat.

En till keramikplatta - så långsmal att det var svårt att se vad den föreställde. Små fötter och liten skalle i var sin ände men se, en riktig riddare. Rörstrand-märkt och av Inger Persson. Hon som blev känd för serviserna "Pop" och "Colette"under andra delen av 60-talet. Bland annat. Det finns en kompis till denne har jag sett på nätet. Kanske kommer det ett lägligt loppisfynd till ;)?

Och så något helt annat. Jag hade raderat bort originalbilden som jag la ut på Instagram så jag tog en bild på den som är i mobilen. Syns det något? Det var ju klantigt och nu är bonaderna av Jerry Roupe, som jag fick en bra bit efter jul, undanstoppade. En bättre bild får komma till nästa jul! Vad är detta? Jo,jag har nämligen agerat med "hushållsnära tjänster" i helgen åt en vän som verkligen behövde röja och bära upp på vinden. Idel kroppsarbete.I gengäld belönades mödan och besväret med dessa! Ja, nu ligger min julklapps-dammsugare i lä. Den är visserligen praktiskt men Jerrys tomte-nissar är betydligt roligare!

Ett bevis på att min kompis, som jag hjälpte , har också lätt att skaffa på sig lite för mycket,,, För när kommer de 35 gästerna så att galgarna tar slut? Helt omöjligt att rymma de antalet plagg ens under hatthyllan! Men visst är det grannt med nitar och vinyl i olika färger,,,

I dag så blev det en sväng till Borlänge. Kanske det var dumt för varken bordsloppisen vid Coop, Emmaus eller Röda korset var intressant. Det är dessutom sällan att man står själv vid öppningen - det är väl den där "årets fattigaste helg" som spökar? Tomhänt blev det i allafall. Snopet. Falun föll sig naturligt att ta då på hemvägen och då blev lite smått i kassarna, trots att det var mitt på dagen. Vi valde nog bara fel strategi på morgonen,,,

Åseda bidrog med en liten glas-svamp av Bo Borgström och en en lite större vas. Min granne Roger kommer nog att bli glad nu när han får fler kaffekoppar av "Helén" (Rörstrand) till dom överflödiga faten, tror jag :)

Julmusik på EP med Göingeflickorna, "Tomtarnas Vaktparad" som nothäfte, en trätomte som avslöjar att han var en gåva julen 1959, vicknings-bestick med svarta skaft och så en en rolig barnbok på rim där barn får lära sig lite teknik och hyfs i skidbacken, av den kände norske skidåkaren Tomm Marstad (1946).


Den enda textilen blev denna gång en lååång löpare från Jobs tryck, "Rosmarin" och en tekanna från 60-talets Reijmyre och Tyko Axelsson. Det ska vara en "undersats" för värmeljus, till som inte följde med men det gör inget för jag har surrogat. Kanske blir det lite grönt te redan till kvällen?

Men visst ja, det höll jag på att glömma!

,,,att en Åseda-vas hade redan hamnat i köksskåpet!

Ibland måste man se sanningen i vitögat. Det är då ekvationen inte går ihop.

Att undvika att ta uti med något är lätt men jag konstaterar frankt att jag har har haft svårt att rymma det jag vill ska rymmas, på det sistone. Jag pratat om mitt kastrullskåp. Dörren vill liksom inte förbli stäng utan klickar upp och påminner mig regelbundet: -TRÅNGT!
Min senaste inköp, en "Vegeta "-kastrull, har därför fått stå kvar på spisen. Förvisso har det inte varit något att skämmas för den är ju så snygg att den är värd att betraktas.
Med behovet av en genomstädning och en ev. rensning så är det väl på tiden med en liten besiktning kanske?

Och idag var jag ledig. Hade tid. Jag tog modet till mig och öppnade,,,

OJ OJ!

,,, och så kom emaljen fram.

Min smala gång i köket fylldes upp mellan skåpen.Visste knappt vilka lock som hörde ihop med vilket men hjälpligt "föll de snart på plats". Öppnade en till dörr.
Ja, jag måste nog allt gilla emalj! Färg. Blankt. Men inte så kul att rengöra.
För 70-talets minnesbilder är mjölkchokladen som brände fast, riset som blev svart, Svinto och fula märken och något som hamnade i soptunnan så småningom,,,
(även jag har kvar en riktig fuling som har fått överleva i form som ägg-panna.)
Men dagens non-stick-behandlat och rostfria har inte fått makten.

Nu när de kom fram i dagsljuset så finns frågan där: varför i all sin dar har man grytor och kastruller när man inte tycker så speciellt mycket om att laga mat, har inte utrymme för stora stora bjudningar, och redan fullmatade köksskåp? Det går ju inte ihop! Jag ler.
- Dom är fina att se på. Passar där på Perstorp-bordet. Det är det svar jag har.
Och ibland så får jag inspiration att vädra mina gamla kokböcker för en sån där tidtypisk middag, Och ibland är det ett jobb att koka upp mjölken eller såsen,,, och få till det. Det räcker.
Ett synligt minne som har fått sin uppmärksamhet igen.
Flera retrobloggar och inredningstidningar har ju ofta med en Chatrineholm i ett hörn. Japan stavar sig till Esteri Tomula. Kaj Franck, ett annat.

Men du, jag ska nog inte ge mig in på det här med formgivare och dekormålare för jag har märkt vad mycket fel-heter som florerar på nätet och Tradera (det är där jag kollar runt).
Alla har sin tillverkare men flertalet av mina är nog massproducerade med okänd bakgrund.

Skulle Du dock känna igen någon å vet mer och bättre så kommentera gärna. Eller din relation till emaljerat.
Sånt uppskattas!

Det har ju blivit några loppis-inköp under åren,,, det mesta före mitt bloggande.
Några fynd har jag gett bort som inte passar mig i färgen - kanske har jag stoppat undan en kaffepanna för senare bruk,,, ;)
Det lär jag fortsätta med.
För jag kan tyvärr inte låta bli en glad emalj - så är det bara!


,,, och min Lotus fonduegryta väntar på att julstjärnan ska passera sin säsong men än så frodas den!

Göteborg och Stockholm. Två skilda arrangemang med ett par veckors mellanrum,,,
Ja, det händer lite roligt och uppiggande i Retroknoppens liv!

Avverkade 17 filmer på Göteborgs filmfestival - allt enligt tradition. Boende ute på Hisingen, av och på spårvagnarna och en biostol med skiftande kvalité att sjunka ned i. Men visst, minnet sviktade inför fjärde filmen under dagen (oj-vad vad det jag nu såg i morse?) och snabbmaten blev ett nödvändigt ont när tiden var knapp. Med Novalucol i fickan klarade man sig i genom den dieten,,,

Biografen nummer 1 förblir Draken, i mina ögon. Helt unik. Med sin smäckert välvda salong i mahogny och fantastiska ridå. Och årets val ur utbudet var i det hela ganska positivt. Oscars-kandidater blandat med våldsamma asiatiska filmer och en och annan skandinavisk pärla, som den finländska filmen:
"August Fool"(Mieletön elokuu), förlagd till 60-talets Helsingfors. En klick retro-känsla förmedlad på filmduken. Undra om den i huvudtaget kommer att visas på någon svensk biograf? När jag nu sökte på nätet efter filmfakta så hamnade blicken på några filmrecensioner. Mitt tycke skilde sig från deras omdömen. Det betyder ju att finns en film för alla. Så är det.

Och så blev det ju lite loppis. Jojo. Holmens marknad, Alelyckan och Reningsborg blev hemsökt av Retroknoppens framfart när ingen film låg på tapeten. En stunds omväxling. Många fynddrömmare bland hyllorna. Men ansträngningen överglänstes av att hitta något. Och tur det, när där lilla resväskan var med.
Jag har börjat lära mig att begränsa inflödet. SVÅRT är bara förnamnet. Onödigt är mycket - prisvärt är begärligt.

Och denna bild får representera Göteborg. Fikabordet på Reningsborg. Gud vad tanterna har fixat fram godsaker! Bara välja och vraka bland onyttigheterna när det är kört för mer fynd. Me like ;)

Nu har jag hunnit vara hemma ett par dar efter en weekend i Stockholm. Huvudmålet var Antikmässan i Älvsjö. Och sveriges retrobloggare i förening för visst har ni sett bildflödet och reportagen därifrån? Många inlägg från besökarna om detta stora event. Det är svårt att välja ut ett bland alla men tipsar "Ljuva 50-tal" ger en bra bild av utbudet, med flera inlägg. Se här

Även i år blev jag totalt snurrig och hyperventilerande över myllret av besökare, ögongodis och sånt som man inte ser så ofta. Och priser som man drog åt sig andan för men naturligtvis fyndades det också. Fattas bara.
Jag ville inte missa något men när klockan närmade sig 18 så hade jag ändå inte gått igenom ett par montrar. Och otroligt men sant, hade inte rört börsen under hela tiden fast jag var förberedd med rejält av kontanter! Beslutsångest!
Mina minnen får därmed tillägnas åt alla dessa trevliga bloggare som dök upp.( Ni fick mig att glömma den där alla-hjärtans festen i Falun som jag nu åter igen missade då den infaller på samma datum som mässan.)

Men var är mina bilder då, kanske ni undrar?`Men tji, som i fjol orkade jag inte att redovisa mina åtrådd-heter och bära dessutom på något klumpigt om halsen. Kameran förblev hemma. Skönt.
En inre röst säger att det blir desto roligare att hitta den där prylen på egen hand. Fast det kommer att ta tid. Eller så står den bara där. Eller fortsätter att figurera bara i mina våtaste retro-drömmar.

Men en mobil-bild tog jag ju faktiskt när jag gick ut. Som siste besökaren, känns det som,,,, på väg till övernattnings-lyan för att att sedan styra kosan mot Göta källare och kvällens föreställning av :Priscilla - Queen Of The Desert (The Musical) :

När lamporna släcks,,,

Alltså, nu borde jag ju redovisa vad som hände på lördagen och söndagen men det väljer jag att spara till nästkommande inlägg. Då har jag ju något att bygga på. För naturligtvis blev det lite mer loppis och ett till event när man ändå var i hufvudstaden. Det får lov att bli lite fördröjning i tidslinjen,,,
Nä, nu vill jag visa loppandet sedan Filmfestivalen och mellanveckorna, innan Mässan.
Vardagsnära ting som det så heter det i min värld.

Rejmyres "Pärlan"-ljuslyktor behöver väl ingen större presentation - en tredje fick dock läggas undan. Typiskt men naturligtvis hade den spruckit av värmen. Och det brukar inte alla säljare uppmärksamma. En rund och fyllig höna föreställer Gabriel-fatet. Något att nyttja nu till påsk. Jag fick mig en till bordsradio för 50-lappen. Den modellen från Philips, tillhör en av mina favoriter. Och vad nära att det jag hade utvecklat ett till samlarområde. Jag är verkligen svag för gårdagens etervågor! Och de med orter som man rattade in. Den här modellen liknar sin svarta efterträdaren som väcker minnen om radion som min morbror vann på tombola. (eller var det bingo?) Den som jag lyssnade på när "Klapp och Klang" sjöngs med glada barnröster med ett klinkande piano i bakgrunden. I början av 70-talet. Den här modellen på bilden kommer däremot från mitt födelseår -66 och visst känns det ålderdomligt att dom stora batterierna ligger på plats via ett pappersrör!

Nä, men ännu fler av dom där glasen! Nu är jag helgarderad, var så säker. Bärnstens-färgade och mina vardagsglas. Det har skrivits lite om dess bakgrund hos vissa facebook-grupper men hittills har jag inte sett något bekräftat. En engelsk plåt-bricka med timida kattungar faller nog min granne för - blir nog en fin present. En ljuslykta från Ninnie, en vas från Tilgmans och se, Evert Taube har tagit till lutan - i Tore Borgs keramiska gestaltning. En vän som är trubadur ska få den.

Ett lejon ska glasfiguren föreställa - mitt stjärntecken dessutom. Det finns det två andra modeller på en hylla i toaletten, hos mig. Denna trinda skapelse har Lars Hellsten från Skruf som upphovsman och står pompöst på sin trä-sockel. Ett 18 cm hög pokal från Iitaala, "Kekkerit".för. Kanske det är en vas för om det skulle vara ett ölglas så har man nog lite storhetsvansinne ;). Kostade mig en Selma. Till vänster står gräddsnipan "Sticka" från Elme glasbruk och naturligtvis skulle en sockerskål stått bredvid men ve och fasa så prioriterade jag bort den men efterklok återvände jag till hyllan men då hade någon plockat åt sig den,,, Så kan det gå!

En liten glashöna från Pukeberg har hittat ett gäng med greppvänliga dricksglas som jag tänker ha till vardags. Var de kommer från har jag ingen aning om men snapsglaset till höger torde vara ur Bengt Edenfalk (Skruf) serie "Drivved". En sommar till och jag har nog fått ihop en hel del för köksskåpet. Textilen som figurerar på bilden är två gardinlängder - någon som känner till?

1951 så designade paret Strinning den smörgula melamin-skålen för SM-plast. Den har tom ett namn; får jag presentera "Vispi"! Tre sorters nötter, eller godisar, passar väl utmärkt i det grönbruna serveringsfatet. Jag ser inte ordentligt men kan det vara Gabriel? Och så blev det en klassiker från Helsingborgsutställningen -55, nämligen Stig Lindbergs "Terma". Flamsäker och termochockbeständig skulle delarna vara för att motsvara dåtidens krav. Ett rottingunderlägg hängde med - hör den ihop med stekpannan? Skålen å pannan blev min för 30 spänn.

En hög av kakelplattor från Upsala Ekeby fanns ute vid Duvnäs "Rasta å fynda". "Äpplet" har en signatur och sen -69. Jag fantiserade en stund hur det skulle se ut om jag bytte ut mina trista i köket men GRÖNT? Det blev ett underlägg istället. Som minne.


Men gud vad småpryttlar! Katt i trä, en liten påsktupp , skål från Porsgrund (jubileum 1976) för att ha soja i, dom små danska för ljus kommer från Cohr Atla.

En Åseda-vas har blivit vän med med så härligt blåa, "Basun" från Boda Åfors. Bengt Vallien har gjort ett fint jobb och hittat rätta formen på vinglasen. Denna snygging från -63 vill jag nog hitta flera av. En Selma tycker jag är ett bra pris. En till härlig vas i skrovligt glas och vasen framför som är så mörk går faktiskt i randigt i blått och svart. Fast det syns ju inte här, tyvärr. Gabriel med det exotiska namnet "TROPIK" som finns i olika delar. Och här står den tryggt på ett annat litet fynd, en större IRA-burk. Musikaliskt blev det med en en 60-talsskiva: Towa Carson, Anita Lindblom, Lasse Lönndahl. Jan Malmsjö - det är väl en kvartett som heter duga! Men skivan har jag inte hunnit lyssna på,,,,än.

Gustavsbergs "Pastella" samsas med här med en "Cuba"-tallrik i bakgrunden. Och Cuba (Rörstrand)är en servis som jag försöker hitta så för varje del så blir jag desto nöjdare. Lite påfallande lik är "Aslög". Det blev några assietter från Ta-Till-Vara. Ett större oregelbundet serveringsfat hade ingen stämpel men med ett nätt mönster och den trevliga formen så fick den följa med hem. Och tre tekoppar av Rörstrands "Fiesta" säger jag inte nej till :) Och, du det mörka tyget är en annan textil som jag hittade i Göteborg; "Eva" av Lisbet Jobs för Jobs handtryck.

Tre fisktallrikar från Figgjo Flintär nog månadens kitsch. För det ser ju ut som tre pastelliga porslinstavlor. Men ibland så blir jag bara så 50-talsglad av mig att om det skulle gå kan det bli till anslutning till akvariet. Vi får se. :) Det mindre serveringsfatet med sina enkla streckade fält heter "Roulette" och kommer från Gustavsberg. På vissa ställen står Stig Lindberg för dekoren? och på vissa ställen, ingenting om upphovspersonen. Det är ju så typiskt så det är bäst att vara neutral. Men den gråa vasen som lever lite som en doldis till höger, vet jag vad det är. En anonymare Atterberg med namnet "Verona" som kom i början av 60-talet. Lite grått och stramt får minsann hänga med in i inrednings-djungeln!

Den här signerade skålen är från Orrefors. En tung liten rackare som står stadigt och som den slipade dekoren visar, är något att bjuda något gott ifrån. Mjuk i formen och rök-aktigt dov i glaset. Ja, ibland kan man överraska sig själv va man köper :)

**************************************************

Till sist: den 11:e februari dog en av våra främsta sångerskor, Rösten från Kalmar, Alice Babs. Nästan 90 år gammal. Vilket fantastiskt liv!

Första inspelningen med "Joddlarflickan" -39 på Sonora, genombrottet året därpå med "Swing it , magistern" och ett 20-tal filmer som skulle följa därefter, som turnerande medlem i gruppen "Swe-danes" med internationell uppmärksamhet, vår första representant i Eurovision Song Contest 1958, hennes nära samarbete med jazzkompositören Duke Ellington och utnämnd hovsångerska 1972 för att nämna några milstolpar.

Och så var hon den leende Toy-flickan med hela svenska folket. Ja, hon var med i ett antal reklamfilmer också och en kan du se här nedan. Minns dig Alice!

Gråa dagar. Små snöhögar här och var. Den där grangirlangen kring balkongräcket känns bara så fel. Dax att ta bort den innan grannarna undrar. Det är mars månad och vintern här blev en mild sådan - temperaturrekord har slagits. Växthuseffekten? Tja, den som älskar skidor, pulka och att åka ut med snöskotern har nog inte haft det så trevligt. Den kategorin tillhör jag inte men det känns just nu att det är en tidsfråga att damma av cykeln och pumpa upp däcken.

Någon vintercyklist blev jag tyvärr inte. Jag blir bara mäkta imponerad på dom tappra och sportiga som ger sig ut på vägarna. En annan har glidit runt bra mycket i sina dar. Det var efter det där pladaskfallet för flera herrans år sen när jag sneddade över Lulevägen uppe i Boden och tog ett tramptag för hårt som jag bestämde mig: nej till cykling, vintertid. Och så blev det.

Men oavsett väder så är det desto roligare med loppisar när tillfälle ges. Och här ska Ni få se vad som kommit innanför mina dörrar på det sistone. Lite blandat från Stockholmshelgen, lördagsvända, mitt-i-veckans vända, Tradera och så något som jag skulle hålla mig undan för, nämligen Dalarnas auktionsverk.
Sist det begav sig så blev det en del onödiga prylar som följde med och jag tänkte: nä, nu ska det inte bli mer grisen i säcken - speciellt när man inte har varit på förevisningen.
M;en så kom ett mail om en auktion,,, och jag tittade igenom utbudet,,,

,,,och så det blev ett fat. Oemotståndligt.

Fast det finns sådana populära snyggingar som Negro, Spiral och Pronto så är det ett mönster som har attraherar mig extra mycket när det gäller Ingrid Atterberg; nämligen "Mimosa" som kom under den första hälften av 50-talet.
Det fanns ett mindre glasyrbortfall på baksidan som säkert skrämde iväg vissa intresserade men denna gång så kom jag mig iväg och fick se fatet live och efter den så tyckte jag det inte var så värst - det är ju inte undersidan som är intressant! Och ja, jag vann auktionen så nu ligger min blommiga juvel på rumsbordet.
Det är det största fatet i en större serie så om jag skulle få för mig att samla så har jag något att se fram emot

Mitt bästa fynd i helgen som var blev ljusstaken till höger, en Gunnar Ander.. Det är rätt inne med hans ljusstakar och string-figurer,,, ja, allt som rör Ystad metall. Så när det stod 40 kronor på prislappen så brydde jag mig inte om stearinspåren utan bara log.
Det var den dagen som jag stötte ihop med Porslinsbloggen på PMU i Leksand och tillsammans åkte vidare till Siljansnäs. Och det är blixten som blänker till i ljusstaken, inget "färgbortskav."

Jag har hittat ett gäng blomkrukoråxå på skilda ställen. Från vänster en "Freja" från Upsala Ekeby, en pastellgrön "Gunilla" ( design Bertil Nilsson/UE ), en okänd stor gul, två stycken från Rörstrand, en GA kruka (design Göran Andersson/UE) och under, en "Vera" av Mari Simmulson/UE.

Bordsloppisen vid gamla Rusta: jag prutade inte ens - då måste jag verkligen känna mig nöjd! En"serveringspanna" från Karlskrona Porslinsfabrik/UE med Eva Bladhs "Bellis"-dekor. Felfri med de fina små blommorna runt omkring.
Ett annat mönster som man blir glad av är på serveringsfatet från Lidabruk/Rörstrand. "Joker" heter det och stod i hyllan på PMU. Där hittade jag även burken med sin härligt gula plast.

Någonstans hade jag sett den! Jag fingrade på plastmojängen som öppnar och sluter. Javisst ja! Mormors strösocker-förvarare. Så nu vet jag vad den ska användas till!

Här är ett av mina samlingsområden: "exotiska" figuriner och väggbyster från 50/60-talet. Kanske är de mer kitsch men jag tycker de är fina. Däremot finns det inte ens uns utrymme kvar i vardagsrummet. Tur att jag har min Strängnäs-kompis som jag kan fördela till!
Till vänster en väggbyst av Stephan Coneye. Hans keramikverkstad låg i Wien. Ett Tradera-fynd faktiskt.
Till höger en gipsdam på lejonskinn. Känslig madam det här och sån som kräver handbagage.
Hon hittade jag när jag var ute med bloggarna "Orange" och "Gilas Grotta" på en väl guidad loppisvända I Sundbyberg, dagen efter Antikmässan.
Retro-affären vill jag rekommendera faktiskt: "Nostalgirummet" se här. Det är tur att det är ett rejält avstånd till Falun - risken fanns annars att jag skulle bli stamkund där :) Förresten, tyget i bakgrunden hittade jag för en tjuga i Siljansnäs.

Här kommer det lite mer från Dalarnas auktionsbyrå då jag budade även på en partilåda som innehöll 5 olika ting för 275 kr:
En S-märkt bordslampa som får mig att byta ut på nattduksbordet, en lampett med dragsnöre som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med (ja, allt kanske inte passar när man handlar så). Dessertskålarna (en har en annan form) kommer från "Tulavippan"; och visst är det härliga färger som kan förstärka den goda efterrätten?!
Det står Bengt Edenfalk/ Skruf på en etikett och Bengt var konstnärlig ledare där mellan-52 till-78 så kanske tillkom de i slutet av 50-talet? Det blir nog till att komplettera.

Mitt största fynd från Sundbybergs-rundan är faktiskt tomtarna med ljushållare om man ser till det ekonomiska. Det var på en loppis som bla.sålde tallrikar dyrt fast de var obrukbara men så stod dom där på en hylla för 15 kronor styck. På antikmässan gick en del för 200 kr styck,,,
Det hade nog inte den här loppisen en susning om - att så enkla import-märkta tomtar kunde inbringa lite pengar.Tur det, säger jag bara ;)
Påsklöparen och skålen kommer från Loppishallen. Skålen är dansk (BR keramik?) och har en fin glasyr på insidan, som man kan se så här från ovan.

Här kommer två till delar som fanns med i parti-lådan från Dalarnas auktionsverk: dels ett par urtjusiga keramik-ljusstakar från Upsala Ekeby och efter att jag hade visat dom för en facebookgrupp så lutar det åt Göran Anderssons design.
Och sen en liten klassiker; Ingrid Atterbergs "Corso" från 1954. Så nu har jag ett litet set på tre ting - är det då det heter att det är en början på en samling? :)
Nu överraskar jag väl de flesta med att visa en helvit vas med vita ränder men det kan faktiskt vara så att herr Lindberg har ett finger med här. Enligt ett produktblad så framställde Gustavsberg ett antal neutrala föremål för offentliga miljöer men som skulle även kunna passa i hemmet.
Jag tror nog att denna strama utformning blir fin till med kvist grönska.

Jag vet inte riktigt åldern på brödlådan men den känns som en tidigt 70-talare.
De franska besticken blir en nödvändig komplettering. Knivarna fungerar ju finfint att skära med så det är något för den saftiga steken.
Mattallrikarna från Arabia har dekor av Raija Uosikkinen och heter "Ahmet". Denna enkla blåa blomkrans som följer kanten verkar vara högintressant för japaner för det blev många träffar hos dem när jag googlade. Tillverkades mellan 68-73.

Taklampan hittade jag på Borlänges Ta-till-vara för endast 15 kr fast den hade lappen kvar på insidan som visade att designern är Carl Thore. Han hette Sigurd Lindkvist och arbetade på Granhaga i Töreboda. Hans armaturer har blivit lite inne igen efter dom har sina danska kusiner att jämföras med.
Ett gäng av Hertha Bengtssons långkörare för Rörstrand, den slitstarka "Koka" kom redan 1956. Nu ska dessa fortsättas att användas hos en kompis som har delar ur servisen, tänkte jag mig.
Och sen har ni det lilla gröna inslaget, iallafall början på något som slutar på fint utslagna påskliljor, vars blomkruka är en läcker historia från loppisen i Sveasalen i Leksand. En femma kostade krukan från tyska Steuler. .
Som bakgrund har jag använd en längd av ett par gardiner från "Tulavippan"som är troligtvis är en äldre Borås;are. Den där strukturen finns i tyget.

Så här går det när man veckan efter föreläsningen på Antikmässan hamnar uppe vid bordsloppisen i Falun!
Låt mig ta det från början; jag avbröt retro-ronden och slank in när bla, bloggerskan Sara Axtelius (Saax) skulle berätta om sin passion och hennes nya bok om barntextilier från 60/70-talet. Måste medge att det har varit ett helt okänt kapitel för mig - jag som har alltid suktat efter romber och svulstiga blommor. Men med hennes föreläsning i bagaget så fick jag infallet att veckan senare köpa en längd som minsann såg ut som ett landskap,,, spontant.
Jag googlade när jag kom hem om mitt gröna tyg - och jag fick så snart napp! Jag säger bara; "Lycksalighetens ö" och Anna Lena Emdén!
Vill du veta vem hon är så kan du gå in här och där kunde jag inte undvika att se att textilen ritades samma år som jag föddes. Det känns så avlägset fast tyget är så up-to-date! Och vattenkannan (som ska vara knall-orange på bild) passar väl in i grönskan? Ett annat inköp från "Nostalgirummet".

PSss. Vattenkannan och tyget kostade lika mycket - fick ge 20 spänn.

Jag fyllde dessutom på lite av gamla receptböcker!

Men vad nu då -en teve till?

Lite malplacerad har den hamnat där, min blivande AGA Prisma från tidigt 60-tal i dörröppningen och ett klart fall för dammtrasan och teakoljan,,,
Tidigt förra fredags morgon så åkte jag in till auktionsverket i Borlänge (oj, vad jag upprepar mig) och krängde den in i bilen tillsammans med med Mimosa-fatet och parti-lådan. Och då säger ni säkert; men har du inte inte nyligen skaffat en gamling som står i hallen? Jo då, men jag kunde ju inte hålla mig för den här modellen måste ju vara en föregångare till plattv:n och så är den hörnanpassad dessutom.
Undra om det skulle gå att få igång den? Bara tanken får mig att sakna det analoga,,,
Ja, till och med att ratta in kanalerna känns som något exklusivt och visst skulle det vara läckert om modellen skulle återuppstå för dagens marknad - en fungerande retro-modell som smälter in i en rätt miljö ;)

**************************************************

Två timmar senare den där fredagen, så ringde det på dörren enligt avtalad tid. En ung reporter och en medföljande ung fotograf stod utanför när jag öppnade.
Och sen rann tiden iväg, påskpynt plockades upp ur lådor, frågor och svar, poserande och skratt och jag kacklade på som en norrlänning aldrig gör vid annan tid. Men om allt går som planerat så kommer min nuna hamna i en veckotidning framöver och när det sker kommer jag att berätta i vilken ;)

LOPPA VIDARE I RETRO-DJUNGELN, GOTT FOLK!

Jag minns hur jag tyckte att björken såg så bekant ut.

Dess lätt böjda stam påminde om ett träd som stod på våra ägor, ovanför potatislandet.

Det betydde ju att HON fanns i närheten.

Och väntade.

HON läste ur något. En bok vilade i HENNES knä och jag trodde det var bibeln.

Där stod det hur man skulle dömas för sina brott. Eller att HON var osårbar och hade alltid rätt.

HENNES resliga hållning och kalla uppsyn blev ondskan personifierad.

HENNES steg ekade ödesdigert på betonggolvet efter att hon hade klivit ned från tavlan,,,och ingen kunde stoppa HENNE.

Jag lyssnade alltid spänt om det kom ljud från källaren.

Ett barns fantasier som skapades av en mormors oförstående varningstaktik för vem trodde att det skulle ge näring och skapa monstret

MATILDA!

"Hon sa inget men HON fanns där i mina drömmar och väcktes till liv av min rädsla,,,"

Låt mig ta det från början (hur jag nu ska göra det kortfattat,,,)
Jag växte upp hos min mormor i ett liten samhälle i Västerbottens inland.
Upp till 7 års ålder tillbringade jag min gröna barndom i ett hus som byggdes i början på 60-talet av morfar med grå-vita eternitplattor på fasaden i hörnet av Borggatan - Skolgatan. I ena änden låg det forna populära festplatsen Malåborg på mark som vi hade ägt en gång.

Det var populärt den tiden med hobbyrum i källaren och i vårat så fanns det ärvda möbler från den gamla västerbottens-gården som revs ett par år tidigare.
Bulliga ryggstöd, lejontassar på borden, och ett skåp fylld på gammalt papper men en guldgruva för ett barn. Ja, och så stod vävstolen där, mot väggen. Där min mormor höll hus titt som tätt.

Det var väl med god tanke som mormor började varna mig för MATILDA.
Hon ville inte att jag skulle vara i källaren å rota å klättra å få saker över mig så hon drog till att : MATILDA - hon kan komma å ta dig!

MATILDA var tavlan som hängde bredvid vävstolen. Den föreställde en stram blek kvinna i lila klänning - sittandes på en säng.
Det svarta hår vågat i en ålderdomlig frisyr. Och HON tittade. Ja hon såg varje fotsteg som jag tog. Så länge mormor var med så kändes det visserligen tryggt men hennes ÖGON följde mig ändå.
Jag minns hur jag provade att krypa utmed väggen så att hon inte se mig men ingenting kunde hindra dessa ÖGON som vakade och hindrade mig att slappna av. Dom förföljde mig,,,
ÖGONEN!

Källaren blev något laddat väsen som framkallade ibland plötsliga ljud från ledningar - jag hoppade till och lyssnade.
Vågade knappt se ned i i mörkret innan trapplampan var tänd och gå ned för ett ärende var totalt omöjligt på egen hand - åh, vad släkt och bekanta har haft roligt åt det!

När DRÖMMARNA dök upp vet jag inte men de var så intensiva att jag skakade som ett asplöv när jag vaknade till.
Jag var så rädd att aldrig lyckas vakna igen och bli fångad in i HENNES mörka värld.

Speciellt en sekvens återkom regelbundet. Den verkade vara så levande.
Den kommer jag aldrig att glömma:

Min mormor hade gått ned i källaren för att hämta tunnbröd från frysboxen som stod precis mitt emot nedersta trappsteget. Jag står en bit upp. Det kalla ljuset från frysboxen är det enda som lyser upp mörkret omkring.
Så ser jag att mormor tittar förskräckt till höger, mot hobbyrummet. Hon har hört något. Och nu ser hon något!
Då hör jag den dova dunsen. Och jag förstår att något hemskt har klivit ned ur sin ram och med ekande klackar närmar sig.
Mormor svimmar!
Jag vänder mig som om och försöker springa uppför trapporna men de sträcks liksom ut och blir som en hal rutschkana och till slut försöker jag masa mig uppför på mina bara knän.
Jag ser ansatsen och dörren som leder ut till baksidan av trädgården och tänker att: åtminstone, bara jag når handtaget så är jag räddad!
Men precis när jag har kravlat mig upp och sträcker mig - så nära,,,, så känner jag en KALL HAND gripa tag om min vrist och skoningslöst dras jag tillbaks ner till mörkret,,, till HENNE.
Brrr.

En vacker dag kring -73 blev det dax att flytta till något mindre. Det var svårt att hålla efter fastigheten och mormor orkade inte mer. En auktion ordnades och det var nog till min lättnad att MATILDA inte följde med utan blev inropad istället av en bror till mormor.

Så hon försvann ur mitt liv. Drömmarna avtog. Hon glömdes bort. Nästan.

När min mormor dog 20 år senare så samlades släkten och efter begravningen under kaffet så påmindes jag om att mormors bror Gustav hade tavlan i besittning och i ett ögonblick så lovar han att jag ska få återse henne när det blev hans tur att lämna jordelivet. Skulle jag få tillbaks tavlan som skrämde min barndom? Men jag måste medge: det väcktes en nyfikenhet för vad var det som var så hemskt? Hennes uppenbarelse förföll sig vara mer än diffus.

Och så blev det.

Min morbror nämndes i hans testamente. Jag erinrade mig löftet och med den historien så blev resultatet att min mamma ringde en kväll (då hade jag flyttat till Falun och bott här i ett par år) och sa att det var NÅGON som tittade på henne,,,,som väntade på mig,,, och jag tror faktiskt att jag rös till när hon sa dom där orden med en lång paus efteråt.

Jag var både nyfiken men undrande när paketet anlände: var tavlan inte större? Det var 35 år sedan jag såg MATILDA sist. Tiderna hade förändrats. Men jag hade en krypande känsla att tänk om, TÄNK OM jag väcker något när HON hon kommer innanför min dörr.

Med blandade känslor öppnade jag paketet som mamma hade skickat,,,,

"MEN VAD NU DÅ? Vad hon är liten!
Hon som var ju som en lång Häxan ur Narnia. Nu ryms hon inom en ram som når en bit upp ovanför knäna. Och björken står visst vid en sjö någonstans, nedanför huset. Inte alls som jag minns. Hon ser ut att läsa ur en tidskrift och inte alls ur bibeln. Några vassa klackar finns det inte heller på dom där skorna som snarare påminner om en modell mindre mockasiner. Och dom där elaka ögonen,,, dom är som bortblåsta!"
Kvar sitter en kvinna med något granskande blick och konstig färg på hyn där solen faller in. Inget skräckexempel direkt. Amatörmässigt målat. Inget märkvärdigt alls. Så detta är alltså Matilda?!

Vem hon föreställer lär jag aldrig få veta. En okänd signatur och en målning från 20/ 30-talet. Men tänk vad åren går! Och vad ens uppfattningar har ändrats - nu är tom Matilda inne i mitt sovrum.
Ja, det var det ända stället som hon passade in, bland alla andra oljetryck och religiösa motiv.
Och nä, jag är inte rädd längre *ler* Hon har blivit ett minne som kom tillbaks i ett annat syfte. I arv.

Men tänk er för. Skräm inte barn på fel sätt. Hon var och blev Brunnsgubben, Vittra och Näcken för mig. Men jag hade nog velat slippa de skrämmande åren.
En viss sensmoral det där,,,

*********************************************************************************

När jag gick med i en facebooks-grupp i fjol (som nostalgiskt tar upp minnen från mina hemtrakter) så hände det något fantastiskt. Efter att ha roat mig med att klicka tillbaks i tidslinjen en kväll, tittat igenom bilder och urklipp och försökt att känna igen ansikten och miljöer så fastnade min blick på ett filmklipp som någon hade lagt ut.
Inspelat med en skakig handkamera. Och jag kände igen,,,
men vem i all sin dar, någon hade filmat vår auktion! Och grannarna!

Det snurrade till. Svindlande känsla att någon hade funnit det intressant den här dagen från våran gata. Jag var själv med fast jag inte förstod riktigt innebörden av att andra betalade för saker som vi hade haft hemma. Kutade mest runt med min grannkompis Anders, antar jag och lekte ibland folkskaran.
Det blev att spela fram och tillbaks i något som var 40 år gammalt.
Och det känns så ålderdomligt! Kläderna, gubbarna och dom där utemöblerna som vi hade med färggranna plastsnören - ja, det blev väl någon lycklig ägare till dom åxå.
Jag har identifierat lite släkt och vänner till familjen men var är jag?
Det var på den här auktionen som MATILDA såldes.
Ja, allt går igen :)

Man ska inte säga att man inte kommer att ha tid för den tiden kan uppstå mycket kvickt. Det handlar om prioriteringar. Naturligtvis handlar det om mina inköp som är som en outsinlig källa. På gränsen till dårskap då man deklarerar i en facebook-kommentar att "nä, jag kommer inte ha tid innan Japan-resan,,, Men hur i sjutton kan det finnas 30 bilder som väntar på sin text? Det är bara att lägga ner. Mitt vatdagsrumsbord har blivit för närvarande ett utställande loppisbord, känns det som.

Våren gör sitt andra försök, tussilagon har kravlat sig igenom i slänten och lyser som små solar, vinterjackan är tok för varm på dagen och man är totalt blöt på ryggen innan man har hunnit hem från bussen. Och så kan vi väl plussa på detta med LOPPIShumör - inte länge kvar till att kvartersloppisarna vaknar efter vårstädningen. De är bland de roligaste.

Förra helgen så nämnde Porslinsbloggen något om en megaloppis i Västerås. Plötsligt ändrades en ordentlig göra -i-ordning-helg till en sväng förbi Strängnäs på lördagen( där min vän Lena bor och som har blivit en stolt farmor) och så megaloppisen på söndagen.
Retrolux visade upp ett fint bord av god kvalité (samt hennes retroduktiga mamma) som stod sig väl i konkurrensen.
Lite smolk i bägaren var väl att det var inga problem att glida in före öppningsdax och det kändes som att det attraktivaste sakerna hade redan bytt plats under två timmar. Inköparna spanade vilt. Men säljarna vill ju slippa komma hem med saker så,,,
Ja, jag trodde att jag skulle gå hem tomhänt men så blev de ju inte riktigt. Inte helt. Trots överflöd av barnkläder och barnvagnar i bredd. Lite elakt tyckte jag nog att de var största hotet bland besökarna och för mig. Jag höll på att sätta mig på en unge när jag tog ett steg bakåt. Inte bara en gång, dessutom. Det kunde ha slutat illa. Som exempel.

Bästa behållningen var att flera retrobloggare slöt upp( trevligt att träffas "Elenore Lundqvist" och "Loppis entusiasten"!) och efter att vi hade haft lunch tog vi ("Retroknoppen", "Gilas Grotta", "Orange" och "Porslinan" samt lite bihang - glömde jag nån?) tid att besöka en riktigt trevlig liten retroaffär på Klockartorpsvägen 25 med det passande namnet "Gavel 25". Och naturligtvis blev det ett minne därifrån!
Men för att göra en historia inte så förbaskat lång och sila lite inledning så tar jag förflyttar mig bakåt i tiden,,,

,,,och då hamnar vi för ett par veckor sedan på den dagen jag fick tillök. Ett somrigt sådant.
Det må hända att Stig Lindbergs "Haga"(-55) är långt ifrån det attraktivaste (och därmed mer prisvänligt) som han har gjort men till vardags så är blomsterprakten och den lilla fjärilen så delikat att 14 delar till av servisen slöt sig direkt till de övriga i porslinsskåpet.
Fast nu tror jag att jag nöjer mig,,,

Snurrlamporna kitsch-status är måhända stort men en 50-talare från märket A.B Leech har sin givna retro-charm i RETROknoppens hem.
På Loppishallen hittade jag en som saknade "hatt" men då jag hade "Niagarafallet" sen tidigare så var det bara att byta till "Skogsbrand". Och det lyser magi i mörkret. Det var mycket sådant när man såg in i det fladdrande skenet.

Idyllen Falun då livet var kolorerat och staden var en mer utpräglad trä-stad med goda meriter.
Kyrkan reser sig stolt över hustaken. Faluån är bred och körbar. Och stadens bibliotek har inte än röjt den gamla träbebyggelsen.
Har jag nämnt att mitt kapprum har starka influenser av Dalarna? Där kommer denna tavla att höra hemma.

En Rättviks-katt i trä och med krokar har hittat sina artfränder på radioapparaten. - Får jag vara med?

Nu är det färdigkompletterat med Bengt Edenfalk´s"Drivved" (Skruf). Det ryms inga fler glas på hyllan!
På Ta-till-vara fann jag de sista.
Blir det drink, mjölk eller saft idag? Olika alternativ finns för denna storsäljare som dök upp under tidigt 70-tal.

Dom havsblåa tallrikarna tillhör de ugnsfasta godsen "Bohus"från Gustavsberg. Stig Lindberg är formgivaren och lanserades åren 1959-63.

Tekannan finns ute på marknaden. En katt bland hermelinerna bland inköpen för en som tittar efter 40 år eller äldre. Men denna lilla stiliga sak kunde jag inte motstå för 40 kr.
Marimekkos tekanna "Ovia"är designad av Sami Raoutsalainen. Kanske en julklapp som inte passade in i svärmors husgeråd och som har hittat vägen till kommunens återvinning - jättefin!

För en guldpeng på "O-nytt" så kan man hitta en annorlunda julstake i form av en koppparlåda. Det är bara fantasin som förväntar sig lite mossa och färgglada svampar. Kanske blir det bra.
Lite annorlunda, måste jag säga.

Min passion för gamla recepthäften kräver ingen djupare förklaring. Det är bara att smaka av de klassiska tillverkarna Rumford, Ekström, Ergo-Cacao eller varför inte Saltsjöqvarn för att finna ditt favoritrecept.
En ugnsform "Legyma" från Gefle och en liten skål "Ceylon" från UEär porslinet på bild.

På kartonglocket står det "Jonas" och design "Uno Dahlén" och döljer,,,,

,,,färgglada plast-skålar.Smågodis hitåt!

Högtids-collage: Tre knubbiga påsktuppar modell äldre men ser ni att det fattas något vid stjärten? Jag köpte de ändå. Ett par fjädrar förbättrar ju det visuella.
En äggkopp från östtyska Sonja Plastic och en annan modell äldre står också för påskinslaget. Påskduken likaså.Trä-stjärngossarna och ljushållaren får nog vänta till nästa jul.

Här på bild är lite av resultatet när vi bilade ned mot Strängnäs, med Hedemora och Avesta i färdriktningen. Med plus för Avesta,,, Där finns Pias Returtjänst på Prästgatan, i en missionskyrka från 50-talet.
Har man ork att rota ska kan man finna mycket trevligt,,,

En rörig blandning på bild ser jag nu - minus till mig!
Låt se: fisk-fatet från Stig Lindbergs Gustavsberg kommer från megaloppisen i Västerås.
Så lika Elme glasbruks gråa socker- och grädd-set "Sticka". Jo, jag har en del som jag köpte i klarglas för ett tag sedan men det efter att jag hade vimsat till det och glömt funktionen för den andra delen och lämnade kvar den i hyllan. Nu stämde det bättre.

Dorothy Clough`s "Neptun"är också en komplettering. Jag får en bubblande sommartorp-känsla när jag ser denna dekor. (En av få saker från Erikshjälpen i Hedemora).
Kaffefat alá "Prunus", ännu fler recepthäften och goda råd och så en plastduk, modell retro som jag ska bara jämna till i kanterna innan den blir utplacerad.

Påsk-textilier på ett skitigt köksgolv. Jaja. Men något av trycken är bland annat från. Buhler. Och så en sån där stor godisgömma i plast som brukar vara eftertraktad på Tradera. För mig , en femma.

Barnfilten har ett trevligt tåg som tuffar fram men jag behöver få ordning på kanttrådarna bara. Min egen modell av barnfilt var pastellblå med vita elefanter och hittar jag den så blir det köp direkt.
Bestickdelar kommer bla. från Holmberg, Götene och så ett antal skålar och coasters från norskaste av norskt, nämligen Emalox.

På röda korset i Hedemora så satt det ett par gardinlängder bland bjärta påskinslag som fick mig att öppna börsen.
Vägglockanåterfanns på PMU och har Gustavsbergs studiohand och Britt-Louise Sundell som kreativ skapare. Och som alltid när jag är ute och retro-spanar kan jag komma hem med lite udda vardagsting: som den hinken i gräddgul etenplast.
IDEAL står det på handtaget. Kanske var det rent av en förvarings-hink av,,, ja, vem vet?

En handduk som låg bland påsksakerna,,,

På "Galvel 25" köpte jag detta art déco-ansikte för vägg.
Kände igen stuket på en liknande som jag hade hemma och visste att det var ungerska H. Maria Rahmer som har gjort denna.
Filmen "Snövit" hade svensk premiär i september 1938 och dess stora publikframgång skulle bana vägen för Disneys tecknade långfilmer.

Visst är det trevligt med gamla nothäften?! Skulle kunna klä en vägg med dem,,, :)
På Röda Korset fanns denna stiliga UE-vas av Kjell Blomberg: "Conga" som kom 1956. Vasen finns även i två andra varianter.

Holmegaardssolfångare för fönster "Noahs Ark" kom i slutet av 60-talet som ett antal glasplattor designade av Michael Bang. Småfynd från Västerås-loppisen.

Fler textilier med en jul-vepa av Jerry Roupe i främsta ledet.

En rosen-kantad handduk från Buhler hade sina tänkvärda ordspråk men bäst var nog denna "De man inte lägger sig i behöver man inte dra sig ur"

En vas ur Bertil Valliens " Blåa serien" som kom kring 1965 för Åfors glasbruk har hittat hem till mig. En liten samling av hans alster har det blivit. Underbar färg.
Likaså dessa glasvaser med underfång som jag i min fantasi ska kunna förena till ett vackert stilleben. Någon gång. Om plats uppstår.
Och ett till omotiverat inköp för hur många uppsättningar av salladsbestick har jag inte?!
Kanske var det för att asken var hel? Ja, jag skyller på det. Lät bäst.

"Robinson Crusoe" att drömma sig bort i - se så fint han har hemma hos sig! Jag gillar gamla böcker som viker ut sig,,,

När jag var sist uppe vid gamla Rusta så köpte jag en gammal gräddgul resväska för 40 kronor. Jag har fått en sån oordning bland mina påsktextilier och det här ska väl hjälpa. Ett tag.
Hoppas att jag har plats under sängen!

Väskan blev här en uppsamlingsplats för helgen inköp; Bla. ett stiligt fat av Hjördis Oldfors - "Pil" (UE) heter det och kom i 4 olika alster 1959/60. Det dök jag på så fort jag kom in i hallen med försäljningsborden. Inte så billigt men en 100-lapp kunde jag unna mig, när man har nyss fått lön dessutom ;)

Vad mer hittar vi i väskan?
Jo, en lockdosa från Upsala Ekeby (kan det vara Thomson?), påsktupp med import-stämpeln,
coasters i mönstrat plast, en okänd grön vas med fin glasyr som får mig att tänka Ekeby, En transparent vas av Eugen Montelin som ser ut som en trästamsgubbe där jag har tänkt ha mitt påskris,
Dom där klassiska månadstavlorna av Björn Wiinblad för Nymölle kostade mig en femma styck.
Boken med de bästa knepen kommer från en utlyst tävling av ICA-kuriren

En fisktallrik från Kosta bruk och en liten modell från Husqvarna`s emaljerade grytor må väl bli den sista bilden va? Phu, det här var ju jobbigt det här ju med att kommentera! Jag ska hinna ut på stan åxå!

Nä, tamejtusan - tro inte att en tysk vas hade redan gömt sig bland de andra men med den färgen kan man ju inte missa den. Mig kan du inte lura!

*****************************************************

Phu,,, vad blir nästa inlägg? Kanske en bloggutmaning? Jag lovar: max 5 bilder då! Mitt samvete klarar inte av mer,,,

2000 bilder att rensa - min dator kommer snart att lägga av!
Det är med en ljudlig suck som jag tittar igenom mina fotograferade Japan-minnen. Stundtals, det ofattbara att jag kom mig äntligen i väg på denna rundresa med Världens resor men så även det mindre roliga när man har väl har klivit igenom dörren - med tidsskillnad, tvätt och så dessa bilder,,,
Så ha ingen större förhoppning, ni som tror att ni ska få se ett fyndigt bildspel. Mitt arbete styrde upp mitt intresse och tid direkt när jag kom hem och påsken ska vi inte tala om - nu när jag i media har berättat hur tidigt jag börjar påskpynta och verkar vara rätt så traditionsfast. En sanning just nu med modifikation,,,

Drygt två veckor med olika färdsätt. Någon eller några dagar på varje ställe. Snabbtåg, bekväma bussar och även till fots. Mina fötter ömmade till vissa dagar av allt vandrande men så har man sett mycket av resans tema: Japanska trädgårdar och körsbärsblom. Efter denna resa kommer jag att värdesätta mer det fina med mossa och stenpartier,,, och det rofyllda av att se spegelblanka vattendrag och knotiga barrväxter. Som världsarvsmiljön kring den gyllene paviljongens tempel Kinkakuji i Kyoto,,,

Det är annat än den strida strömmen av kostymklädda herrar vid övergångsstället på väg till arbetet, reklamskyltar med storbildsbehov och så har vi de välkända och avancerade toaletterna från TOTO - ett roande besök när det gäller bekvämlighet, tekniskt sett. För visst finns kontrasterna där. Kulturen och traditionen kontra det moderna Japan. Rent, stilrent, vänligt, artigt.

I Tokyo blommade våren och vår grupp på 19 personer upptäckte en del av storstadspulsen. Och den sista dagen valde några av oss att åka upp i världens näst högsta byggnadsverk Tokyo Sky Tree. På 450 meters höjd blickade flera hundratals besökare ut över en stad vars byggnader nådde horisontlinjen i fjärran.
Men berget Fuji var alltjämt insvept i tjocka moln,,,

Men nu ska jag inte älta i genom den gångna reseplanen och att jag har äntligen lärt mig att äta med pinnar utan spinna in lite på det nordiska intresset. Vad är det mest klassiska som man kan uppmärksamma i det japanska samhället utan att att anstränga sig? Ok, sa man att man var svensk replikerades det snabbt; IKEA och så hade vi något att prata gemensamt om men bortom det.
Det första jag tänker på är faktiskt MUMINTROLLET och bekräftat så finns det att hitta en uppsjö bland prylar och tryck. Det räckte med att gå en vända från tornet så fanns det ett lockande café, tex. Men vi valde glass i crepes istället. På ett annat ställe.
Och jag kom på att om det inte hade varit för den viljestarka och kaxiga Lilla My så hade jag inte haft så stor behållning av filmatiseringar och adventskalendrar. I hennes närvaro hände det saker. Nä, Mumindalen var inte min favoritplats i mina fantasi-resor.
Men onekligen, visst är det kul att Tove Jansson är kult i Japan :)

Fast skulle jag se något mera påtagligt som jag känner igen, som har med retro att göra?
Vårat reseprogram dagtid, låg som ett skrivet blad framför oss. Kanske skulle man tex. kunna tänka sig hamna, mot förmodan, på en

LOPPIS!!!!!

Jo, men se vad som hände när vi skulle gå från punkt A till punkt B och ta nästa tåg till nästa tunnelbanestation!
Mitt bland höghusen och i närhet till affärskvarteren så låg härligheter uppdukade som ett second hand sushi-bord. Ja, visst ja, det var söndag idag!
Vår japanske guide uppmärksammade gruppens plötsliga intresse och visade på sin klocka; - OK, 15 minuter -inte mer!

Nä men hur ska jag hinna det här?!
Jag insåg att den gyllene kvarten skulle försvinna väldigt fort för det var fler säljare än vid första anblick.
Och så vet ni hur det är. Man spejar, minglar, tittar i emellan.
Typiskt, nu när det fanns det ju en ypperlig möjlighet att se ett urval av det japanska hemmet, tänkte jag.

Eller var det så? Kanske var det en riktig turistfälla som vi hade hamnat på med massa krims krams och fantasipriser? Den tanken hindrade dock inte mig. Jag kunde ju vara där i minst i en timme - och vi som hade tid att hålla!
Inte tid att studera noga! Tuff-tuff-tuff mellan det utlagda,,,

Och plötsligt såg man något mer europeiskt på borden,,, var det inte det några Hummel-figurer där?

Bara jag inte springer nu in i någon hylla för då kommer det att bli en dyr affär!!

Bland Babushka-dockor och storögda rådjur,,,

,,,fanns det en liten ö av träfigurer.

Nja, det här var nog inte min stil,,,alldeles för putti-nutt-igt.

Men här då? Känner ni igen de norska "skärbrädorna" och den prickiga koppen POP från Arabia?
Och vad står mer där i hyllan och väntar?

Sweden står det på prislappen och så ett pris. Ja, Stig Lindbergs kaffekopp "Spisa Ribb" har sitt pris. Jag räknar snabbt i huvudet,,,hum,,,vad blir nu 13000 yen i svenska kronor? Det blir,,,850 spänn!
Nä, den resekassan kommer inte att tillägnas en kaffekopp. Jag går vidare,,,

Åh, vilken maffig vas! Men inte ens i min vildaste fantasi och med guldbyxor skulle jag orka dra med mig denna pjäs som handbagage. (undra vad det var för något?)

Men något skulle jag väl ändå hitta som ett minne från detta roliga avbrott i programmet?! En tavla? Nä, ryms inte,,,

Ett fint tryck?? För många nollor på prislappen och jag har ju ingen aning vad jag har köpt? Kom igen nu, var skulle jag ha den? Det är ju inte min stil där hemma,,,grrrr.

Och en kvart har runnit nästan ur i timglaset,,,

En samling av småburkar kanske?

Vad är det för någon årgång på dessa? Japans motsvarighet till Fickjournalen?

Oj, den här försäljaren ser inte glad ut av att jag fotograferar hans saker,,, SORRY!

Och kameran dyker ner i väskan för ett kort ögonblick när jag går vidare.

Som svensk känner man sig oborstad och ofräsch turist:ig när man studerar den modemedvetna japanen, eller japanskan. Jag känner mig som en dala-flodhäst bland välklädda och slanka på gatan. Jag har min egen trend,,, från Dressman.

Och plötsligt ligger Erik Höglunds lilla askkopp med tjurhuvudet bland andra nordiska inslag. Jag vill inte vara ofin och undviker att vända på allt - känner på mig att fynd är inte att tänka på. Inte i dag - inte i detta område. Inte ens ens en Erik Höglund kan få mitt hjärta att klappa för 330 spänn.

Nu blev jag så snål att jag glömde bort vad det roliga formen från Figgjo Flint hette,,, (Kan någon hjälpa mig?)
Guiden hade gott tålamod. Jag kom med hjärtat i halsgropen efter att ha snirklat mig igenom den sista raden av religiösa obestämbara figurer och kraftfulla statyer. Nej, loppis - det här?! Det var väl att ta i.
En fet plånbok - ett måste. Men vad kul! Och tro inte att jag gick lottlös ut!
För ett minne ville jag ju ha, som inte skulle ta plats i resväskan. Gled in mellan några prominenta damer och de skyggade lätt tillbaks när det var en man som ville rota runt i textilhögen. Och där fanns det en HANDDUK!

Ja, den kan ju vara helt nyproducerad, massproducerad och farbrorn som sålde kanske blev överlycklig att han fick sina Yen trots att jag hade prutat ned 200.
Men en sammanfattning av min resa finns liksom som inslag i trycket och då främst blommorna och trädgårdarna. Och inte nog med det, när vi stod och väntade vid trafikljusen så skymtade jag till en bekant väska på en flickas rygg. Jag hajade till.
Ja, visst bjuds det på ett litet leende av att få se att Fjällrävens "Kånken" dekal har hittat hit ;)

På hotellrummet nyttjade jag Spotify för att lyssna på denna USA-etta från 1963 som såldes i 13 miljoner exemplar,,,
Stämning ;)

Påsken nämnde jag inledningsvis. Den hamnade lite av skymundan.
Och något GLAD PÅSK! lyckades jag inte göra ett inlägg om. Men om ni vill ta del av RETROknoppens färgglädje så finns det lätt representerat i påsknumret av Hemmets veckotidning. En länk hittar du här.
Jag får bara lov att skärpa mig till nästa år. Och inte hamna på resa,,,

Idag bjuder jag på en bildkavalkad. Inte ovanligt va? Men jag har liksom lagt in men aldrig hunnit med att skriva utan bara kompletterat på ett blivande inlägg. Och så blir det så här igen. Suck - så omfattande. Som om jag tillbringade min lediga tid att rota retro i Faluns närhet,,, men nä - det finns något som heter jobb åxå. Nödvändigt men ibland ont.

Men vardagsloppisen blir till helgloppisen och då får man skjuts och min ambition att visa varenda pinal (som jag köper in inom detta vida retro-område) har inte nått den där selektiva känslan. Så det blir 30 bilder.

Fast jag skulle ju ha fått ut flera inlägg istället,,,

Nej, jag skippar att prata om väder och vind, om arbete och framtidsplaner eller att göra en meningsfull inledning utan går direkt in på,,,

APRILS loppisvändor!

Jag kan inte,, bara kan inte,, låta bli orangea ting!
Beroendeframkallande, oemotståndligt och fullkomligt lysande!
En TILL emaljerad kastrull (med en trevlig form), ännu fler tallrikar ur den omfattande servisen "Sol-i -den" från Gabriel (i en större size - gud, hur många delar finns det egentligen?!), en glasvas (som jag har i olika skepnader) och som enligt Porslinsbloggen var finsk och en sådan där omöjlig citruspress som fanns i var och var annat hem - med sin tidsenliga charm.

18 delar läckra bestick från norska Helle i rosenträ på en Colorado-assiett. Kanske heter modellen Meny 1600 efter lite efterspaning och kommer från senare delen av 60-talet. Men säker är jag inte av den knapphändiga informationen

För min mobil poserade Porslinbloggen-Benny glatt. Han var nog nyfiken om jag skulle hitta något vid hans dignande bord. Hedemora anordnade en återkommande storloppis i ishallen. Eller ska man kalla det för Antikmässa med den medvetenheten? Syftar på priserna,,,

Jag har dock bara varit där en gång tidigare och har lite att jämföra med men då var det betydligt fler säljare och besökare. En konkurrerande mässa var kanske orsaken. Efter en spanande vända så hamnade jag vid Bennys bord och tyckte att han var riktigt billig. Fast det var av hans kusin som jag köpte mest av ;)

Vasen i mitten tex., köpte jag av henne. Mari Simmulson:s "Turkosa" (UE 1967-70) har även en orange variant vid benämning "Korall". Men dom blå likörglasen tillhörde Bennys grejer.
Jag har sen tidigare ägo ett par vinglas i Bertil Valliens "Basun" och har bestämt mig att skaffa fler av denna modell. De tillhör de "blå undantagen". Så sa jag förut men nu finns det en hel del blå nyanser som är verkligen attraktiva i mina ögon.
Glaset till höger har jag ingen aning vad det är. Kanske vet någon observant läsare?

Mer från Hedemora; till höger ser ni senaste tekopps-inköpet. Mycket fina. Från Rörstrand och dekoren heter Adria.
För att jämna till i tedrickandet måste kaffedrickandet få sitt!
Kaxiga med dekor i gult och svart, är kaffekopparna från Egersund. Men hur än jag letar har jag inte hittat något namn.Vet att det finns andra servisdelar och eftersom de inte säljs för så höga priser så kanske man kan hitta några fler? ;) By the way, de kommer från Tradera. Rätt ska vara rätt.

Orrefors "Fuga" har jag aldrig hittat som fynd!
Det blev en rökfärgad förra året i Göteborg men nu när Bennys kusin hade en röd med sig så slog jag till. Den kulören kan man drunkna sin blick i.
Och så fick hittade jag en till ljuslykta "Norrsken" från Reijmyre för en guldpeng men det i Säterdalens vårloppis som det inköpet gjordes. Det vackra skenet kan Ni väl ana er till?
En alternativ ljuslykta är Christer Sjögrens (Lindshammar) lilla gröna glas. Jag har flest röda av den sorten,,,

JUL-kakafoni: eller hur? Och dessutom en helrörig bild, ursäkta.Var ska man börja?
Att det ligger en julbonad under alla detaljer med krubba-motiv kanske Ni ser och att min lilla jul-singel-samling har utökats med tre till ex. Sedan kan man ju undra vad jag ska ha tre gamla julpapperspåsar till,,,?

Tittar man lite närmare så har det flyttat in några tomtar med åldriga nunor, En finurlig kottetomte, en k-tomte som jag inte har sen tidigare, en trind trä-gris och en fin glaskanna med handmålat tomteansikte. Tyvärr kunde jag inte tyda den utnötta etiketten.
Ja, man måste vara lite närsynt för att få se det lilla!

PÅSK-kakafonin var inte lika dominant. Påskgumma från Södrehällgården, en trevlig bonad och så två äggkoppar. Den mörka vet jag inget om men den gulorangea verkar tillhöra Gabriels "Sol-i-den" för färgerna och stilen verkar vara densamma.
Den hade jag inte heller sen tidigare och har aldrig sett den modellen.

Det här är för oss med barnasinnet i behåll: de små gipstavlorna (doppresenter stod det på kartongen) brukar vara i blandat skick men dom här från Loppishallen kunde jag inte låta bli. Ska man skratta eller gråta?! Typ.

Och utan att ha memorerat vilka årtal som jag saknar i Husmoderns klassiska Köksalmanack så träffade jag rätt fast ex:et var inte i bästa skick. Sen blev det några tidsenliga skrifter med färgglada bilder. Lättar upp stämningen för betraktaren.

En flaska med tillhörande propp från senare delen från 40-talets slut köpte jag för en Selma i en lada där den dammade i fönstret. Den kallas Börne-flaskan efter upphovsmannen Börne Augustsson som arbetade vid Åseda glasbruk. Den är som en organisk glaskropp!

Sedan följer det mer konstiga saker som har halkat med på mina loppissvängar; En karta över Stockholm spårvagn- och busstur-linjer från 1935, snapsglas i metall och med praktisk läderförvaring från danska Ria, okända småglas från Holmgaard och så en rostfri bricka.

Har jag fått hjärnsläpp eller? Det är ju inget som jag brukar köpa?!
Men,,, så fick jag syn på handtagen på brickan och så visade de sig vara mönstret till mina Härteblom-bestick som jag har till vardags - å då var det inget att fundera om,,, :)

Skedarna var en av få saker som kom med hem från loppisen vid Lilltorpet. Det hade tagits fel på tiden så att vi missade förargligt nog öppningen med en timma. Och då hade det försvunnit ut både det ena å andra.
Men Nilsjohans"bar och saftsked Jimmy", ur Pastella-serien blev mina för en guldpeng.

Lite dyrare blev "Labyrint" faten från Bo Fajans (Berit Ternell) men de är ju så fina. Och jag har en till "färgklick" i andra pastellfärger. Träljusstaken var fin i form och vem känner inte igen den spindelliknande ljushållaren från Jens Quistgaard?!

På en loppis i Hedemora så fann jag den klassiska picknicksetet "Taffel" som vår adlige designer Bernadotte hade skapat för Husqvarna. Men här får jag ta och komplettera för det som saknas är tallrikarna och någon burk. Det ska inte vara omöjligt att hitta, tycker jag.
Under det tidiga sextiotalet kan jag tänka mig att många söndagsutflykter har haft med sig en Taffel ut i markerna. Hinken kunde dessutom användas som vattenhämtare och locket som balja - så blev det diskat å klart!

Draperiet har tyngd och dramatiska färger.Kulorna är fastsydda och det är väl så att draperiet har tillhört en kornisch. En kornisch skulle jag kunna ha vid ytterdörren! Hmm,,, blir det att spana in sig nu bland gardinstängerna och tygerna på loppisarna - det är väl där man hittar dom?
Sven-Ingvars är naturligtvis av senare stuk.

50-talets blomböcker hade ofta fina blomsterillustratörer. Så därför visar jag passande, veckans blomma Renfana och vad mer passande ett färglitografi av Lars Pirak, i bakgrunden. Det finns en personlig hälsning med på tavlan.

När jag googlade runt för att se om detta tryck fanns med någonstans så var litografin såld på några större auktionsverk. Jag som vet inget hur det fungerar, såg att de alla hade samma numrering,,, men det ska kanske vara så?
Den var iallafall ingen kostnad för min del,,,

Vad sägs om en färggrann papperskorg i plast och en äldre vaxduk från Finlayson?

Ett till litet ihop-plock!

Pastellljus från Liljeholmen, en fin kakburk från Erik Kold, salladsbestick från svenska Ståko-stålkompanet ( som jag bland annat har som bakelse-slev å tårtspade) , en apa med pipa - som piphållare - stämplad Sitzensdorf (den var så charmig att den får ingå i min afrikanska hörna) en väggtavla signerad Bergsten, som i Lars Bergsten, som skämtsamt pratar som om sig själv med att STÖR INTE - GENIET ARBETAR och så den lilla trumpna taxen för en tjuga som jag naturligtvis kände igen - en till Dorothy Clough, till samlingen! :)

Ännu mera högtid: trätomten och den trumpne kotte-tomten ser sig underlägsna jämfört med piprensar-käringarna, bast-tanten och den uppkäftiga import-tuppen!

Ett par kulörta men okända dessertskålar har hamnat framför en djuptallrik vid namn "Jens" för Rörstrand, Hammarplast-kannan i etenplast och Peter Pien:s (Gustavsberg) rivjärn "Rasper" kom vid samma tidpunkt, nämligen 1961.
Den ene blev storsäljare - den andre var svårsåld för att det sprutade visst åt alla håll å kanter. Det är dock inga problem för mig!

Jag fick välja åt mig ett antal barnböcker då en vän hade handlat så många dubletter att kassen var fylld. Speciellt "Dom roliga böckerna" har bra berättelser och roliga teckningar. Men hur ska jag rymma dom i min bokhylla i hallen? Dom är ju redan utkonkurrerade av mina kokböcker.
Vepan från ULLAS har hamnat i lä i sällskapet.

Textildax: Sommar sol, öppna landskap, åkrar och ängar - Louise Fougsdedt-Carling kunde sin sak med barntextilier och det syns i "Svedala". Det kunde även Marjatta Metsovaara för Tamella. Hon kunde det här med att göra blommorna riktigt stora, maffiga och sinnliga. Men de får vänta till hösten att bli uppsatta,,,

BOWA har verkligen blivit rena flower-powern i dennna stora bonad. Flera fåglar men ser ni de lättklädda kvinnorna?

En väggbonad av Lena,,,någonting , kanske ser ni ser eller vet vem?

Men visst kunde dom göra fina omslag till veckotidningarna från 20-talet!

Och baksidan uppmanar både till flärd med rökningringar och Pommac-bubbel!

Och sen kom dagen då Elsborg hade loppis.
Vädret höll i sig men sen tryckte kyliga vindar kring husknuten så humöret försvann.
Men folk fyllde snart upp gatorna i den gamla träkåks-miljön och många var minst lika nyfiken på att få komma in och se hur folk hade opå innergårdarna och bakom stängda grindar.

Om jag hade någon tur? Nääää,,,

,,,jag kom hem med en gammal julbonad som var fint broderad och som kostade inte mer än en femma, en ljuslykta med grönt glas och teakfot, en jullöpare med stilistiska tomtebarn, en trätomte till å en string-tupp.

(Phuu - är jag inte färdig än med min "redovisning"? Jag vill gå å lägga mig och sova. Annars blir jag natthungrig!)

Men en till textil bidrar till dagens inlägg: en duk som jag hittade på Fynd-service.
Rolf Lagerson är väl mest känd som illustratör och många omslag har prytts av hans spännande sinnesvärld och tolkningar.
Men juldukar har jag av honom också. Och nu så hittade jag "Stim" av honom och plötsligt får man känslan att man är på väg till den goa västkusten.
Eller så är jag kvar i köket hos mig,,,

VI SYNS!

Att tvätta
kan innebära tvättlina, klädnypor,soltorkning och en nyfiken katt som inte kan låta bli korgen,,,

Att tvätta
kan även innebära att man måste ha lite förkunskaper om bästa fläckborttagningen och att nyttja dessa goda råd hur man får tvätten renare och vitare,,,

Att tvätta
kan dessutom innebära att varje plagg måste tvättas i rätt temperatur för bästa resultat och att varje tvättpåse har sitt givna innehåll för kommande maskintvätt.

Att gamla tvättpåsar kan vara så berättande och informativa?!

Att tvätta
kan i dagens läge innebära för RETROknoppen: att surmulet vakna på söndag morgon och bli påmind om att ens bokade tid börjar om 20 minuter efter att man nästan har snubblat över tvättkorgen som man har ställt fram vid dörröppningen.
Naturligtvis med kläder huller om buller så att locket inte ligger på och med den där ransonen av kalsonger där i som fick en äntligen att inse att: nu är det dax att agera,,,

En 70-talsklenod i brandgul plast!

ATT TVÄTTA 1957

TAPETERNA

Stugan låg nära vattnet. Fåren gick och betade på grannens mark. Falurött och med åldern inne.

Jag hade blivit tipsad av en kollega att det fanns en kandidat till min sommarstuge-dröm på Hemnet. Inte för dyrt, inte så stort, nära stan, ja och åtminstone att det funkar att kunna ta sig ut till, med bussen. Nästan cykelavstånd om man räknar från Falun sett. Mina krav är inte så höga.

På vinst eller förlust så lyckades jag komma till visningen i sista minuten. Men jag hörde det sista vad mäklaren sa till ett par ute på trappan. Det blir nog till att renovera taket,,,, fuktskada,,, och jag kalkylerade snabb i skallen att det blir nog inte så prisvärt.

Mina farhågor besannades, väl inne. Om jag inte ville tillbringa en sommar med att skrapa färg från fönster visserligen och kitta om och,,, Min kollega, som följde med in, kunde bara hålla med.
Hon vet att jag har tummen mitt i handen. Och så var det ju detta med läget,,, för den händige så följde det med liksom på köpet. Vem betalar inte för vågskvalp på nära avstånd? Här hade jag inget att hämta. Realisten vaknade.

Men visst! Visst är det ändå spännande att se förutsättningar och jag som är så mån att ha en bevarad retro-miljö, kan inte låta bli att studera detaljerna,,, köksskåpen, trägolvet, att det fanns en jordkällare utanför. Men när jag snabbt tittade på bilderna på mäklarens hemsida innan besöket så var det ändå något som jag drog blicken till,,,

,,,,nämligen tapeterna! Jag kan inte låta bli men snälla blivande ägare,,, tänk på TAPETERNA! De var ju så läckra!

Jag tycker inte om ny-tapetsering ibland -om det inte är alltför slitet förstås. Tidsandan kan få sitta kvar i väggarna, på väggarna. Och än finns dom där stugorna som kommer till försäljning. Som har inte renoverats på dom sista 40 åren - inte känt av målarfärg och omvälvande modernisering.Ibland kan det bara det vara en skatt - att bli upptäckt, återbrukad,uppskattad.

Mäklaren tittade lite förvånat på mig när jag ursäktade mig och ville ta ett par kort med mobilen.
I bevarande syfte. Från hallen, sovrummet, ute i boa - innan vi tackade för oss. Det blev väl en kvart sisådär, en bibba papper över objektet och en handskakning.
Men jag vet att jag kommer att fortsätta att spana efter ett alternativt kryp-in med en dröm att få tillbringa nära naturen och med humle-surr inpå husknuten. Med inte alltför stort renoveringsbehov. Där jag kan inreda med saker ur mina retro-gömmor,,,

Jag har , trots 3 veckor från bloggaktivitet, inte varit på latsidan när det gäller loppis. Och då med att ha börjat rensa ut ur kökshyllor. För trots det fina med återbruk så gäller det att det blir brukat och ryms också. Nu är det dax. Förenade retrobloggare ska ta sig an Täby bakluckeloppis om två veckor och jag har tackat JA. Det kommer att bli en rolig stund. Bara vi har vädrets makter på vår sida. Lagomt med värme, inget regn och många besökare. Håll tummarna!

"IN BED WITH RETROKNOPPEN"

Efter att ha varit osynlig här på bloggen så tänkte jag summera Maj månad direkt direkt här på dubbelsängen dvs. att se hur mycket som det har blivit. När jag tänker efter så blev det ju något efter Järvsö, några kommunloppisar, en auktion,,,
Men övervägande loppisfynd kommer från en välbehövlig semester i Uddevalla med avstickare till Göteborg och den dubbla 60-års middagen.
Man blir ju lika förvånad varje gång. Nä, jag har väl inte köpt något,,,nä, jag hittade inget speciellt,,, men när man kommer till kritan så bevisligen fyller mitt månatliga upp hela sängen! Med småsaker, krukor och sånt där som jag vet inte varför jag köpte det över huvud taget. Tack gode gud att det var för sent på eftermiddagen då vi bilade genom Värmland på väg hem - loppisskyltarna stod tätt, tätt intill varandra.
Före semestern! Redan nu? Konstaterande: Värmland måste vara ett loppisparadis!

Men Vi får väl ta en närmare titt på den materiella kakafonin?! Sen måste jag ju bädda rent så jag får sova någonstans i natt!

Du, lite närmare får vi nog anstränga oss! Men orkar du inte läsa all text (jag har ett dille att inte utelämna något) så är det bara att titta på bilderna - att klicka på! Diverse felstavningar och upphovs-snedkliv får jag bjuda på.

Till vänster ser du ett större fat ur Berit Ternells fina serie "Ax", Dorthe Bruun Rasmussen står
för mönstret på Laurids Lönborg-burken, en röd Bambu-vas från Åseda, Erik Höglund-askkopp i blått, en kristallvas av Orrefors Ingeborg Lundin (jo, den har jag två andra i), en tjeckisk? tulpan-vas.
Den turkosa Abstrakt-vasen från Sklo Union, det gröna är en glaspjäs med skål i formen av en pelikan, en härligt mörkröd vas från Elme?, okänd såssnipa och ljusstakar som känns lite finska, en godisgömma av Boda/Åfors glasbruk och Bertil Vallien, okänd saltströare som ser ut som en blå höna, en till höne-äggkopp från Gabriel, juldukar, en Viola Gråsten-"Snark"-filt i mustigt rött och så den den där somriga väggplattan från källaren hos Gilles Antik. Låt mig se,,,, BS-69 står det under den. Ett fint "hemma-arbete" tycker jag!

Det ovala fatet står Upsala Ekebys Ingrid Atterberg för och tillverkades för Åhlen & Holms räkning. På det är det ett kryddset av danske Lone Sachs. Glasfisken är kanske från Pukeberg? Roliga glas alà Lars Bergsten från Björkshult glasbruk, Gunnar Ander-stringkatt från Ystad metall - en Deco katt ligger under, katten till höger är DZ:s skapelse dvs. Dagny Zakrisson, en härligt färgglad tysk vas, en Mari Simmuson-vas(UE) för Åhlen &Holm och den på vänster bildkant är en keramikvas ur Göran Anderssons (UE) serie "Anaconda".

Bestickdelar från Genses "Thebe", en penningafylld sparbössa, okänd plåtburk i lila och orange, vit okänd vas med laxröd insida, blommiga äggkoppar som jag har haft en kaffeservis i en gång för 100 år sedan samt en till tysk vas i giftig färg. För köket; Arne Darnell-redskap i brandgul Hammarplast, svenskmärkt plastkruka, äldre äggkopp, Bo Svensk hemslöjd-tomte och julgranstomtar med plastansikten. Phu -vad jag anstränger mig nu!

Väggljusstake från Lindshammar, sommargula mattallrikar från Bo Fajans, Lisa Larsson katt ur serien "Lilla Zoo", en okänd hysteriskt glad keramikkatt bredvid.Vass-blomkrukan är från Steninge men den vita krukan till vänster vet jag inget om - förutom att det står signerat K.B under fågeln. Retro-duschflaska, en Lotus-kastrull med handtag från Cathrineholm, ett Balo ornaminfat som jag undrar om jag kan få rent, en garanterad hysterisk utländsk vas med två öppningar som jag ska kolla upp vem som är tillverkaren till.
Vad mer? Ett fräscht orange-retro våffeljärn från Åfors som jag ska byta ut det gamla med, en ytterkruka i blått från Upsala Ekeby (1967) och Mari Simmulson och så skymtar en vit "Tiara"-ytterkruka från Rörstrand - Hertha Bengtsson? Var det allt? Nä, den som söker finner även ett litet glaslejon av Bertil Vallien. Man är ju född i Lejonets tecken,,,

Längst ner till vänster ser Ni en väggtavla av Lars Bergsten - något att ha ovanför sängen, en maffig fruktskål med teak-handtag har Thomas Hellström gjort för Nittsjö keramik, en 50 talsmatta med mönster - för min hall, 50-talstyg, signerad Orrefors-vas, en sån där ljuslykta med GK under metallfoten som jag inte vet var den kommer ifrån, Slottskrukan från Upsala Ekeby - och naturligtvis skull det vara ett fat till,,,,hmmm.
Ett hemmabygge kanske för värmeljus - kul, äldre väckarklocka i turkost, sann 60/70-talsglädje finner man i Sven Eric Juhlins plast-kaffekopppar från Gustavsberg så nu har jag 4 stycken av dem, en eskimå-lampfot av Dagny Zakrisson, Beata-vas av Mari Simmulson,
En präktigt stor bordslampa med tysk bakgrund köpte jag hos den trevliga butiken i Kilafors "Så Retro" - oj vad mycket ögongodis!
LP-skivor väntar på att bli avlyssnade och främst då en ung Lena Andersson som med ljus stämma sjunger bla. "Är det konstigt att man längtar bort nån gång,,,"

En smarrigt grön tillbringare från Gefle och en annan variant på Ternells "Ax" finns med på bild, mer dukar - en fin, med höns och bondgård signerat Brit Bredström, ännu fler kokböcker och recepthäften , en bunt med ICA Kuriren från slutet av 60-talet, bildverk i bokform - "Afrika" av Emil Schulthess (1960) 2 band.

Kitschiga singlar och blomkrukor i vitt - "Gunilla" och "Wasa" från Upsala Ekeby. En Termic-termos med Stig Lindbergs design till samlingen, lättklädd dam som keramiktavla från norska AWF, en rödblommig väggplatta av Irma Yourstone (UE) och en galopperande sådan "Hästar" av Britt Philipsson.

Rivjärnet är en liten plastklassiker av Peter Pien, Gustavsberg - "Rasper" från 1961. Orange-blommiga tunna längder, Toni Hermanssons "Fjun"är i högra hörnet -trevliga gardiner från Borås Cotton, en liten piedestal med teakskiva som det bara syns stringbenen på och sen en sån kassett-radio från National Panasonic som kändes så jäkla kult att va fan - 20 spänn för radion!

TACK FÖR MIG!

Tidig morgon, solen lyser in - temometern visar endast 10 grader. I går firades det midsommar i traditionell stil hos kompisen Micke med gäster.
Dagarna har rusat fram. Jobbar lite intensivare nu inför semestern. Känner som att jag aldrig hinner med att vara riktigt hemma. Men 7 tvättar hann jag med på midsommaaftonen!
Det måste vara rätt ovanlig sysselsättning som denna dag,,,

Jag kommer att nämna om min nya erfarenhet av Täby bakluckeloppis i nästa inlägg, eventuella sommarstugevisningar och vad som har hamnat i mitt hem på det sistone. Men just nu laddar jag att hjälpa till med midsommardagens festligheter, laga mat och duka - någonstans i ett hörn av sommrigaste av Dalarna. Så jag vet vad som förväntas,,,
Laddade ned appen för att skriva ned detta inlägg via mobilen men vet inte hur detta kommer att se ut och om bilderna kommer med,,, ha överseende.

Förresten, lupiner är som finast just nu. Sen jag flyttade till Dalarna så har de blivit min favoritväxt.
De lyser upp när vädret är grått och trist. De följer med mig när jag cyklar vägen till och från jobbet i Sundborn. De tar plats och breder ut sig som det vackraste av ogräs. De är del av den svenska sommaren.
Och när jag skrubbar potatisarna idag till matjesillen så kommer jag att se dem utanför köksfönstret.
VACKERT!

Trevlig fortsättning!

Ni skulle ha sett den fantastiska solrodnaden i kväll som flämtade till i ett orange varmt sken!
Men jag såg den bakom trädtopparna efter att ha förbesökt eventuella sommarstuge-kandidater. Ja, det är precis vad jag gjorde på eftermiddagen. Drömmer än.
Mitt förra objekt som låg under lupp höll inte linan ut när en god vän inspekterade huvudbyggnaden vid ån. Han såg ju fel och brister som jag inte hade vett att inse. Sorgligt men sant.
Och det lär väl bli en följetong - att jag tar åtminstone en bild av tapeten vid visningen, i detta fall 50-tals fondväggen i allrummet.
Och visst känner Ni igen den tidsenliga stilen för att få en gammaldags charmkänsla?

Men nu har tanken gått mot Borlänge hållet. Jag känner mig lite vimmelkantig av synintrycket och idyllen och tanken vad priset slutar på,,, Ja, i morgon är det jag som pejlar in läget hos mäklaren. Och försäkrar mig. Euforin kanske leder mig in på något spännande?

Det blev mer av Borlänge på förmiddagen. När jag kom hem så var det med en gungstol i bagaget. Om jag har blivit gubbe? Eller har jag utrymme? Svar Nej men mitt kommande å blivande sommarställe kanske ;)
På den inglasade verandan. Jag får väl sitta i den och gunga ut mitt anletes svett efter att ha påtat i den frodiga myllan,,,
Förlåt min ironi men jag vet inte kommit överens med vad det innebär att vara sommarstuge-innehavare. Men en gungstol har jag velat ha och på Emmaus fanns det en bättre begagnad som med lite ansträngning kan bli förträfflig.
Får jag presentera "Bohem" från Nesto!
Rätta mig om jag har fel men övervägande på nätet tillskriver den Lena Larsson -design och sent 50-/tidigt 60-tal. Och här har inte den vita penseln gått fram utan naturligt slitage och en mörkröd dyna följer med - för ett par hundralappar.

Och den uppmärksamme ser något mer på sitsen:
Från Ta-till -vara kom jag hem med en fruktskål från serien " Entre"./ Rörstrand med blåglaserad insida. Carl Harry Stålhane. Tillverkades under en kort period mellan 1957-1960 då produktionen med framtällningen blev rätt så dyrbar,,,

Jag tycker nog att jag har hållit mig väl borta från allt som heter loppisar, på det sistone.
Jag bor ju snart i en sådan.
Ja, inte sen retrobloggarna slöt sig samman på Täby bakluckeloppis för ett par veckor sedan. För mig var det debut i ett större sammanhang. Och jag är glad att jag hakade på.
Jag började innan att rensa köksskåpen och fyllde upp på så vis 3 bananlådor. Sen plockade jag lite här å var i lägenheten. Det är ju bara att inse att jag behöver en hangar om jag fortsätter i samma takt och fyndar.
Nu fick det lov att röra på sig. Trots svårigheter att skilja sig från tingen.
Och vips så stod jag där med 8 lådor och Porslinbloggen-Benny som resesällskap å bordsgranne!

Intryck?
Jag fick då en nyttig läropenning hur mycket som ryms på ett tvåmetersbord!
Naturligtvis stod jag och packade upp och väntade in tom plats en par timmar senare. Med mera utrymme hade jag nog sålt desto mer,,, åh, varför hyrde jag inte ett till bord?! Grrr.

Sen lärde jag mig vad blåst kan ställa till för oreda. (Ja, det var det ända orolighetsmolnet för dagen)
Inget högt och bräckligt upprättståendes som kan tippa vid en kastvind, att textilier fladdrar iväg mycket lätt och att det blir behövligtt putsande å dammande på det icke sålda. Ja, det syntes väl att vi hade berfunnit os på en grusplan.
Men nu ska jag inte klaga. I det stora hela så var det en kul upplevelse! Och vad roligt att träffa bloggarna!
Och vilken respons från besökarna!

Jag genomförde inga aktiva byten mellan bordsgrannar och gick fort på toaletten. Ja, jag passerade flera välfyllda bakluckor men tänkte ; Nä, besinna dig - du är ju mer än trött på prylar - lugn å fin,,,
Men några saker råkade slinka med som utbyte. (Nämns länge ned i inlägget).

50-talsjakten njöt i det fina solskenet och promotade för hennes kommande bok och den nuvarande, fint inslagna. Jag köpte en till grannen!

Mangania placerade ut servisen med noggrannhet alltmedan Retrolux med mor, inväntade kundboomen

Min flitigaste köpare vid mitt bord gick då inte hem tomhänt!

Men summa sumarum, visst finns det saker som har droppat in under juni månad. Jag kan ju inte hålla mig. Och med det några kompletteringar.

Made in Western Germany står det tex. under denna färgglada trio. Hamnade i skuffen efter Järvsö-resan, alltså den vänstra vasen.
Så nu vet ni vad jag går igång på gällande färgglatt :)

Hos "O-nytt" köpte jag en mindre vasur Mari Simmulsons serie "Korall". Så heter den orangea skapelsen och bredvid sig på bild så står storasyster "Turkosa" som jag har sen tidigare.

Framför ligger mitt slev-fynd från "Gula Huset" inne i stan.
Finska Hackman och Kaj Frank gjorde den i en serie vid namn "Ideal". Jag tänkte att gud, vad sticker nu fram ur en 5 kronorslåda - tänkte faktiskt på Thebe. Nä, det var det inte.
Men Kaj kunde minsann det här att skapa något stiligt,,,,

Ett till litet fynd från Upsala Ekeby t. h och här syntes inte stämpeln så¨bra:
Dorothy Cloughs katter har blivit tre nu på rad och samtliga har fyndats för ett par kronor.
PMU hade nu satt en prislapp på 5 spänn och jag hade tur för de är i olika nyanser- mjau! Dom ser kanske rätt simpla ut i betraktarens ögon.
Min kattgrupp har blivit en samling,,,

Den bruna "våffelvasen" har etiketten FÅGLAVIK men kristallvasen till vänster har jag inte funnit ursprung till. Inte än.Under står det signerat GS och produktsiffrorna,,,, kanske någon läsare vet?

* En röd klapp-stol har funnit vägen till mig och kan lätt plockas fram och vikas till efter behag. Nu har jag bara tre modeller av röda stolar i köket,,,

* Äggkoppar från Rosti Mepal inte för att jag behöver några fel men de var billiga,,,

* En äldre modell av brödrost "Elva" hamnade plötsligt på mitt loppisbord. Ett byte från Retrobloggaren Mangania som hade hittat en handduk bland mina prylar.

* Och så en stor kokbok från 60-talet. För 3 spänn på Ta-till-vara. Ja se, de har inte mycket i värde trots idel husmanskost och färgglada bilder.
Men vad mycket man kan hitta när man viker upp pärmarna. Den gamla ägaren brukar inte alltid plocka ur och det kan följa med lite extra detaljer,,,

Förutom handskrivna recept och skrynkliga klipp fann jag såsnyckeln som med en enkelt handgrepp ändrar ingredienserna till vald sås. Kul!

En City-kruka av Hjördis Oldfors (andra från höger) har hittat sina vänner så nu behöver jag bara ett till fönster i lägenheten! Blomkrukor har invaderat på det sistone,,,

En okänd textil som jag har tabletter i. Denna kom över till mitt bord i Täby från Porslinsbloggen. Undra vad han hittade hos mig? Det har jag glömt,,,

På Gula huset hittade jag denna bejakande barngardin. Sol, moln, måsar och storbladiga blommor - och så glada ungar förstås! Tyskt?

En auktionslåda innehöll en klarröd radio, nämligen en Monark Pepita. Jag kunde inte hålla mig!
Och helt fräsch är den kanske inte men jäkla mig i min låda, vilket ljud! Kanske kommer den att stå i köket till mitt kommande sommarställe? ;)

Vem anar inte ugglor i mossen när Mari Simmulsonss uggla tittar fram. Ett auktionsfynd kan man säga. Det har blivit som om jag håller på att utveckla en zoologisk avdelning med retro-djur. :)

Men ojdå! Har klockan blivit så här mycket!
Och jag som ska hjälpa till i morgon vid utförsäljningen av loppisen i Gula huset och sen blir det Svärdsjö och allsång med Lasse Berghagen och halva personalgruppen är där. Sömn behövs!

Jag tror att jag ger mig för denna gång och hoppas att tid och att inspiration för nästa kommande inlägg infinner sig snabbare.
Om en vecka börjar semestern - sköööönt!

Sommarvärme, svett och semester. Nu har jag två veckor kvar.
Och det tog två veckor innan jag kände att jag hade gått ned i varv.Bara det här att lösgöra mig från alla förpliktelser utan bara vara och ha den där sovmorgonen med att vakna upp utan att ödsla tanken över vad som händer på arbetsgolvet, hur dom boende mår och våndas över hur svettigt personalen måste ha.
Ja, Jag börjar bli till åren. Då vill man koppla bort,,,

Till hösten kommer grävskoporna att jämna till Gula huset där det har varit loppis i de sista 8 åren.
Äntligen, tycker nog en hel del som passerar det slitna huset på Gruvgatan. En skamfläck och inget att visa upp inför besökare till skid-VM tycker nån.
Falun har genomfört en omfattande förändring av centrumbilden under sommaren. Det ska gudarna veta. Vägar har varit avstängda för det ska bli ett nytt resecentrum. Så byggandet och förändringen ligger i tiden.

Men vissa andra har suckat till. Ett 90-årigt gårdshus (med lägsta prioritet på bevarandeplanen!) har trots allt sin charm. (här finns det ett tidigare inlägg ).
Lägenheterna vittnar om trivsel och hade varit en utmaning för en blivande lägenhetsinnehavare att rusta upp och få utnyttja. Charmen sitter kvar i väggarna där.
Men vatten läker in - kunniga har dömt ut det och det bidrog till att det blev en tidig slutspurt för Monas loppis.
En solig söndag var det 75% eller Gratis på det kvarvarande i huset. Jag har hjälpt till där ett par somrar, haft lite saker där och denna dag blev jag mest en bärhjälp. Lådvis bars ut. Nöjda ansikten naturligtvis. Gratis är ju gott. Och utanför bjöds det dessutom på varm korv och tillbehör.
Jag känner dock ett visst vemod. Återanvända och att återskapa är nog mer min melodi. Men det är inget som jag kan styra över i detta fall,,,

Det gäller att utnyttja ledigheten. Mitt mål under semestern är att vara lite mer kulturell och att besöka lite av vad som finns i närheten. Och allra mest att umgås och äta gott. Jag rensade lite i mobilen och fann några bilder som exempel:
Det kan vara att besöka damerna i den fina hembygdsgården i Grycksbo där det finns utställning, pågående kreativ verksamhet och där det doftar så gott av det nygräddade brödet som är till salu,,,

,,, eller att njuta av gammal bruksmiljö och sommarcafé vid Korså bruk med naturen och historiska vingslag inpå knuten.

Fast denna sommar är det något annat som kommer att ta sin tid.
I dag kommer jag att få nyckeln!
Efter att ha tittat på ett antal objekt efter att ha spanat på Hemnet så bidde det en sommarstuga till slut.
Visserligen hade jag haft vissa önskemål som nu inte infriades. Det blev ju inte direkt på cykelavstånd från Falun, med ett 50-tals kök och ytor att inreda och fördela ut på från mitt överflöd av retro. Med toalett och rinnande vatten. Och en naturtomt som skulle kräva nada av skötsel.

Men det blev det där lilla kryp-inet.
En grönskande oas av avkoppling.
Nära till allt men samtidigt på landet.
Ja, det där besöket en eftermiddag, som inte var mäklarens visning utan mitt egna nyfikna intresse, satte griller i huvudet. Och oro för kostnaden. För naturligtvis räcker det att bara dra sig några mil norrut till mindre attraktiva områden och man kan få så mycket mer standard och faciliteter. Men när jag kom upp från den där backen ned till stugan så kändes det så rätt. Och det skulle ju delas på det här med ansvar och ekonomi,,,
Sista informationen var i går.
Ägarinnan tog fram ett litet fotografi hur såg ut för länge sedan. För hur länge sen minns hon inte men jag misstänker att närmsta granne vet mer om tomtens historia. Jag fotograferade av det.

Ja, det såg inte ut så mycket för världen, En gammal timmerstuga, en enkel altan och det sluttar nedför.

Men sen har det ju hänt saker med åren , det har blivit lite mer yta och färg. Ån är bestående, den flyter stilla alljämt fram. Gul iris växer högt vid kanten nere vd badbryggan. Och hädanefter får jag lov att se mig som en glad medelålders man bakom en gräsklippare, som röjer bland de fritt härjande vildhallon-snåren och går på utedass då nöden kommer. Mina blåa ting i glas och keramik som egentligen inte passar hemma hos mig kan nog finna sin plats. Går ihop med furu. Åtminstone begränsat. Och vänners småbarn kommer att bli stormförtjusta över trädkojan på baksidan :)

Och kanske blivande sommarstuge-tillbehör:
Ett tvättställ står just nu på min balkong!
Jag fick tanken när jag var på en loppis att den kanske man skulle kunna göra något roligt av eller praktiskt, med tiden. Använda lite kreativa hjärnceller på bästa Ernst-humör. För visst är det kul att denna Gustavsberg:are har blivit berikad med ett extra handfat och kran?! Som en enskild spottkopp efter tandborstningen kanske? En modell som man inte ser så ofta. Smörigt gul.

En AWAB pall kommer kanske åxå till användning i min blivande stuga.

Denna hittade jag på Gula husets loppis. Det ska bara kompletteras med vita tassar. Men var det inte så att mina föräldrar hade en ståendes i förrådet? Jo, men innan jag har fått ned den till Falun,,,

Och den här behöver man inte byta ut ytskiktet till sådana där Josef Frank-underlägg som är så poppis. Jag tycker nämligen att den är så pass fin med sitt originalskick. Min färg dessutom.

Nu när vi ändå är inne på loppis så beslutade jag att ställa in min årliga loppisvända som har varit inledningsvis under ett par semestrar. Jag kände att prylar står mig upp till halsen och att jag borde hålla det nere. Fyndjakten kan ju läggas på något annat mer nödvändigt - tyckte jag.

Men se hur det kan gå!

En tia dit, en tjuga en hit och en femma när jag inte hittar något annat,,, En sväng upp till konsertladan ute vid Vattnäs kräver ju sina naturliga stopp. Leksands-besöket,,, attans att jag inte kan vara mer konsekvent!
Efter 2 veckor kan jag fylla upp min säng,,,

Men av det i-hop-plocket så har de stora fynden uteblivit. Det har blivit mest kompletteringar. Och så känns det som att jag har redan fotograferat och köpt samma grejer tidigare!
Jag har verkligen hamnat i en nisch av vardagsnära retro-prylar. Så de bilder ni ser här nedan innehåller inga sensationer utan blir något som redan finns i skåpen.

Här, ett gäng tallrikar som jag har köpt några ex av vardera. Den blå assietten är ur Mari Simmulsons "Luna" som kom -69. 70-talets polska emaljerade är kända - här som blommigt fat. Glasassiett är bekant en "Reffla""Bimbo" till höger behöver väl ingen presentation och inte heller Stig Lindbergs sommarnätta blommster ur servisen "Haga"? Men "Tre fiskar" av Dorothy Clough är nog inte så vanlig. Den kom 1958 som handmålad. Och för dom betalade jag lite mer.

Marianne" heter Bo Fajans-krukan till vänster som följs av "Maj" och en okänd i blått. Teak-skålen har bla. några bestick från NilsJohan och nu hamnar Husqvarnas snygga våffeljärn "Månlandaren" ute i stugan. Jag har ju en sen tidigare!

Lite glas på rad; Norrsken är ljuslyktan från Reijmyre, bakom står ett Nuttajärvi-Notsjö graverad glas,,,ja, vad är det? Vasen fanns på Club Zero och är signerad Lars Hellsten/Skruf. Blått kommer att hamna i stugan, som dessa blå kork-burkar från Åseda. Hyacintvasen kommer från Lindshammar och Christer Sjögren - det gör även den orangea glasfisken. Droppvasen är dock en osäker pärla som kommer att ta sig väl med dom övriga glasvaserna i samma stil.

Julen är aldrig frånvarande för mig. Inte ens i hetaste månaden! En Jerry Roupe-bonad har fått sällskap av ett trippel av Stavanger flint porslin med gladaste tomten på. Jag har en uppsättning men nu har en het konkurrent kommit in i traditionen. Gefle står för den glada grisen som jagas av tomten(upp till vänster). Där har jag serveringsfat i men inte mattallriksmodell och med dessa kan man nog äta fint i. Dom små dukarna tror jag självaste Marianne Westman står för, om man utgår hur signaturen ser ut!

Färgglada och tokroliga juldukar kan man inte säga nej till!!

Bland emaljmuggar och bruksplast så hittar ni Viola Gråstens "Snark" och murriga "Amanda" av Rörstands Christina Campell, trevlig pläd och tidstypiskt porslin.

Goda råd och smakfulla recept från 50-/60-talet hittade jag även på loppisen där jag köpte handfatet. Den runda plastmattan kan få bli som pricken över i:et i hallen!

Hakons, de mellansvenska köpmännens inköpscentral gjorde bra julpyssel och reklamtidskrifter. Nu har jag fyra stora Söderhäll-påskgummor och fler BO Svensk-hemslöjd-figurer. Toppstjärnan i plast tillverkades faktiskt i Borlänge och den stolta string-tuppen är förstås Ystad Metall.

En smått hysterisk bonad med Hans å Greta-känsla kan man ju inte säga nej till! Boken är bara en kuriosa för bilderna är tecknade av Ylva Källström. Hon har skapat en del juldukar som jag har i mina ägor,,,

EPA och TEMPO -tidigt 70-tal och julreklam. Gissa att jag kände igen saker i reklambladen! Det är som en overklig tidsresa. Jag var sisådär 6-7 år gammal. Och nu har man åter köpt många saker från den tids-eran. Det här är ett måste för nostalgiker. Och reklamnördar. Och jag är en av dom. Men pling-plong-spelet tror jag är äldre eller har jag fel?

Vill man bli fin är det bara att rulla bland kuddar och rosor :)

"Fru Anka pladdrar som vanligt å kryddar på med sanningen medans Ekeby-vovven Hjalmar inte är på humör och demonstrativt visar sitt ointresse"

Nä, nu måste jag göra ett avslut på ett alltför lång tillägg och önska en trevligt fortsatt sommar för semesterfirare och arbetsplågare med denna bild. Ja, vem kan motstå detta blå-oranga tält som var inne på på 60-talet och fika vid campingbordet?! Själv så minns jag det där indiantältet som man hade när man var litet. Gult med indianansikten på. Satt å kurade där inne när åskan annalkande men det blev inget långvarigt innan jag sprang in i huset.

PS. 100000 besök på bloggen - vad trevligt!
Men hur många procent är av annan karaktär? Man har ju spårat på e-mailadressen - ja hur hittar de igen en å vilket syfte? Vet inte hur man får bort de besökarna som gömmer sig bakom konstiga hemsidor men ni övriga är guld värda! Men va ni får vänta på inläggen! Phu!

Vackert besök nere vid ån

Sommaren drar sin sista suck känns det som - nätterna är inte längre så varma. Nog för att det kan bjudas på överraskningar ända in i september,,,
Jag är i alla fall tillbaks på jobbet efter 4 soliga veckor och kan konstatera vilken tur man hade med att lägga semestern!
Värmerekord i Falun och på 20 år i Sverige. den dagen badades det glatt i ån innan den tunga röken drog in över Tunaslätten från den hemska skogsbranden och gjorde solen giftigt orange. Nattliga åskoväder blixtrade förbi och många mjukglassar intogs,,, men årets sommar kommer jag minnas som första sommaren med sommarstugan.

Det har inte hänt något revolutionerande utan mest att inspektera behovet av underhåll och "att det vore bra att röja bort lite sly och glesa på trädbeståndet".
Nu på söndag blir det premiär för nyfikna kollegor att träffas där ute och käka den berömda Sellnäs-plankan. Och så blir jag ett år äldre. Har förberett hur många som ryms kring bordet i och hämtat reservstolar ute i förrådet.
Får inte glömma att beställa tårtan nu - röd tråd knuten på fingret!

Det har varit lite slappt det här med att ta med att med prylar. Jag har inte varit med på noterna att rota i källaren. Värmekänslig. Sen har det ju varit ett planerat loppisförbud i sommar. Och jag har lyckats hyfsat med det. I alla fall under dom tre senaste veckorna *ler* Det är då för mig en bedrift.
Förutom när det letades efter en lågprisaffär i Borlänge och lägligt värre så låg Röda korset på vänster hand. "- Ska vi gå in? Brukar inte hitta något särskilt ändå,,,"
Och så gick det som det gick fast man har prylar redan upp över öronen. Furuskåpet fick bli uppläggningsplats för dokumenterandet:

En konservöppnare saknades trots att det lämnades kvar en hel del efter den tidigare ägaren. Vad är inte mer barndom än en orange "Nya Clara" från NilsJohan? Och trots ett överflöd av porslin kunde jag inte motstå Marianne Westmans tallrikar och skål ur stengods-serien"Elisabeth" som Rörstrand producerade under hela 70-talet. De kostade nästan ingenting. Gula Arabia-tallrikar fick sällskap av en gräddkanna men äggkopparna är omärkta.

Undra om det är kristallglas från Bohemia? Märket sitter kvar på ett och de är mer än stabila. och höga. Glasassietterna är IIttala och Tapio Wirkkalas"Solaris" och kostade ett par kronor styck. Blått glas och porslin har jag tänkt att att ha i vitrinen - nu minns jag inte vilket glasbruk som står för skålen men man smälter ju av att titta djupt i den! Ett gammalt rivjärn är en dekoration i sig själv,,,

Bästa fyndet blev nog gjutjärnsgrytan. Jag kände som igen handtagen och nog för att röda emaljerade varianten med trähandtag är den åtråvärda modellen så kan jag iallafall säja att jag har nu en fin gryta för kycklingrätten! Märket är Rosenlew och design:Timo Sarpanleva. Väl värd 80 kr. Ps. Jag har inte fixat järnspisen fin men är jätteglad över min Skoglund & Olsson. Blir spännande att tända på för första gången när det blir kyligt i stugan!

Den enda textilen blev en barnpläd. Modellen känns äldre men mer kan jag inte säja.

Det finns inte så mycket kvar av det gamla i det lilla köket, som var huvudbyggnaden men beslag, handtag
och lås vittnar om äldre tider.Och fönstren. Karmar. Kanske hittar jag någon mer detalj att fotografera. Min dröm om ett pastell-gult kök med sneda luckor får stanna kvar i fantasin. Andra fördelar överväger trots allt och det bör jag förvalta väl.

Men nu kom jag på att visa ett fin serveringsvagn som jag hittade på Gula huset!
Vet inte vem som är tillverkaren men praktiskt hopfällbar är den och så har den roliga teakhjul. Är det någon som känner till?

Och så måste jag ståta med ett budgivningsköp. Ibland , fast det är inte är ofta, kan jag faktiskt spendera lite mera för att jag ska bara,,,vill ha.
Trots att det i detta fall är bara en vattenkanna. I härligaste rött. Den smäckra formen gav den benämningen "Svanen" och visst är Knut Brincks skapelse från -58, stilfull! Så nu har jag 5 retrokannor som trängs i det RETROknopp:iska hemmet. Och de hamnar bakom soffan. Så gott om utrymme har jag ju inte.

Den lilla gröna skålen på bordet syns knappt är Gullaskruffs "Reffla" - jag har svårt att låta bli den på loppsbordet. Och "Delphi". Ja, säj mig vad som sker när frestelsen tar överhand. Vad som inte kan slinka med -ja, det vet ju ni som har följt min blogg ;)

På tal om rött. Jag ser rött ibland som drar blickarna till sig. Som det händer med orange.
Och ibland styr det mot oanade köp. För naturligtvis var det bara en röd plastlåda som lockade mig att titta närmre. Det kunde ju lika gärna varit en skrivmaskin eller en radiogrammofon. Men jag kikade innanför och så fick jag knasig t infall att skaffa nått som jag inte äger: en symaskin. Förhoppningsvis hel.

Men vid första intrycket av denna Bernina så var den som komplett och med instruktionsboken i behåll. 200 spänn - jag slog till. Ska jag någon gång ha tid för allt tyg som finns undanstoppat nu? Ja det får tiden utvisa. Men jag har åtminstone en egen symaskin,,, :)

Här ser Ni en av orsakerna att mitt bloggande har liksom hamnat i skymundan.

Konkurrensen är ju talande. En vecka i Grekland, i detta fall på Skiathos, får mig att ladda batterierna lite extra inför hösten.
Suget efter riktig grekisk mat - ja, det vattnas i munnen när jag tänker på en smakrik Moussaka, regelbundna dopp i ett lockande turkost hav när solsängen känns alltför het under solen, nattens ljud och dofter när man vandrar hem i den svala natten efter barbesök i gränderna - det får mig att längta. Grekland finns i mitt hjärta.
Denna gång fick jag dessutom uppleva explosiva åskväder på nära håll, störtregn men även att Euron bara rann mellan fingrarna. Jag fick hämta ut mer kontanter på plats. Som beräknat.
En orsak varför jag aldrig köpte det där bordet och stolarna,,,

Ja, naturligtvis (å jag som skulle hålla mig,,,) gläntade jag lite på loppisbegäret i samband med att jag skulle vattna och klippa gräsmattan ute vid stugan. En gårdsloppis hade öppet sent på eftermiddagen. Jag hade ingen aning om det och det var fel tidpunkt.
Det räckte att gå upp på övervåningen,,, Där stod det bla. ett bord med urläckra stolar. Danskt. Teak.

Det var ju något som fick mig att vända och titta efter märkning och. ev etikett. Och visst kände jag på mig att för denna smärre summa kunde det bli fina designmöbler i mitt hem och vardagsrum. Dubbel-V som i Wegner.
Men jag åkte därifrån - med samvetskval. Det var inte ju inte semesterläge att se detta.
Jag hade inte ändå råd och vad är det för fel på det jag har och inget utrymme att förvara det, intalade jag mig. Men det satt långt inne det här med att förtränga.

Jag ringde till och med Porslinsbloggen- Benny och beklagade mig samtidigt som jag packade ned i resväskan. Ja, det finns väl en mening och en begränsning med det mesta. Ibland känns frestelsen så stor att man nästan tror sig bli nästa deltagare i "Lyxfällan". Jag säger bara grattis till den som kom efter mig och kikade närmare,,,

Men, poff,, nu ska jag inte ödsla en tanke mer åt det hållet utan se om jag har köpt något att visa upp här på bloggen? Jag lämnade ett hörn på köksbordet för "små synder" efter diverse besök. Där står dessa tills vidare:

Det är ingen klassiker men ändå Stig Lindberg. Jag antar att det syftas på är dekoren men jag hittar inget mer på nätet än åren 1955-57. Tre tekoppar "Flora" blev mina efter en nätauktion och då måste det ju vara en förälskelse vid första bilden,,, då dom inte var direkt gratis. Jag gillar ju hans "Haga" och mönstret är ju påfallande likt. Lilla fjärilen är med. Men kommer jag att åtminstone hitta tre till? Det är frågan.

En liten gårdsplans-loppis som hade pågått ett par timmar resulterade endast till en ljusstake för fyra ljus. Är det mån tro något från Upsala Ekeby - jag hittade inget namn. Men jag tror den blir fin med rätt ljus till.

Jag börjar ha en smärre samling singlar från svunnen tid och vad passar inte bättre då en ett tidsenligt skivställ i härlig färg. Vasen minns jag faktiskt inte var den kommer ifrån men jag undvek att peta bort etiketten på undersidan för att se efter om ev. tillverkare. Etiketten hade ju lokal-känsla. Vasen kanske såldes hos Wiklunds i Falun eller var de grossister?

"Aquarium" är ett passande namn på detta Stavangerflint -porslin.En sen födelsedagspresent som jag fick när jag kom hem i söndags.. Kåre Berven Fjeldsaaär dekoratören. Han är bla, känd för servisen "Brunette".
Själv så har jag en ensam fisk i mitt 600 liters akvarium. Jag vet, grymt men han har överlevt alla andra ciklider och malar. Han blev herre på täppan som nu kör Darwins överlevnadsprincip. En liten elak jäkel som har fått mig att ångra bittert mitt dåliga art-val när jag startade upp akvariet efter flytten från norr.
Han har många fiskmord på sitt samvete men jag har inte hjärta att ta bort honom,
När det gäller det marina temat har det liksom hängt med i inredningen och köpen i flera år och förhoppningsvis överlever det honom.
En teakbuffe eller en jukebox hade inte ju varit fel att ha istället för akvariet,,,

Med "födelsedags-fatet" kom det en liten recept-bok med färgstarka recept - något som Tyra bläddrade i när tiden begav sig. Ja, det är hennes namn som står på framsidan med snirkliga bokstäver. Hon använde säker sådana där kryddburkar i metall också!
10 kr. kostade dom för mig hos Hildings och får bli en hemtrevlig detalj. Boken hamnar i hallens bokhylla, bland de övriga.

Sen kommer vi till avdelningen bestick. Jag hann meden vända på PMU innan Greklandsresan. Ibland hittar man ingenting och det var snudd på denna gång åxå. Men Betina-besticken lockade med originallådan ocg bra pris - jag har flera av sorten hemma.
Dom långa skedarna kommer från finska Hackman - 2 kronor styck. Jag hittade en uppgift ute på nätet att designern heter Alfred Babel och modellen tillhör "Kievari". Kanske något för mina höga glas som jag köpte till sommarstugan?

Sommarstugan ja, nu märker man av löven och mer kommer det att bli. Och svamparna på tomten. En speciell doft det där när de har passerat bäst -före-datumet.
Kompletterat har jag gjort med något som jag redan har som vardagsservis men när Röda korset tog 60 kronor för 18 felfria delar av Gabriels "Sol-i-den" kunde jag inte hålla mig att ta med lite solsken att ha i köksskåpet. Färgerna går bra ihop med det övriga i köket.

Vill jag läsa något så väntar det två böcker i bokhyllan. Boken om Svenska formgivare och om Berndt Friberg fick jag som lämplig present på min födelsedag när jag bjöd på tårta. Helt klart finns det de som vet vad jag tycker om att fördjupa mig i :) (hmm,,, jag måste nog dit i morgon eftermiddag då jag har varit iväg och röstat).

Det är ju horribelt att nämna om jul medan hösten är i sin linda. Men julpynt trillar in kontinuerligt för mig och så här utanför säsongen ska man ju köpa då det inte är kanske så lockande.
Mitt bästa fynd inför detta inlägg blev för en selma, Kajsa Nordströms charmiga adventskalender - uppe vid gamla Rusta. Och då var klockan sen men ibland händer det ju att vissa stirrar sig blint på vissa saker på bordet och man ser inte högre upp.
Där satt den på en stolpe.Tralala.
Allt som är platt och inte skrymmande passar nog mitt hem bäst just nu.

Eftersom Saltkråkanär ett så omtyckt bland dom vuxna vårdtagare som jag arbetar med och ett väl fungerande koncept när det är dåligt på tv:n har det blivit många avsnitt som man har sett under årens lopp.
Det är kul att känna igen detaljer och just i "Vi på Saltkråkan" finns en del. Som tex i avsnitt 10" Visst finns det tomtar". Där finns det en scen där Malin tar sin pojkvän och går ut från köket efter lite mungnabb med Pelle. Och vad sitter inte där på väggen om inte Kajsas bonad!
Serien spelades in 1963 kan jag tillägga som en liten tidsuppfattning.

Slutligen: ingen har väl undgått att Brasse Brännström har lämnat oss, endast 69 år gammal. Det känns konstigt att dom försvinner en efter en, dom som man växte upp med när det fanns bara två kanaler att välja på,,,
"Fem myror,,," var ju pedagogisk kult på 70-talet och busige Brasse var som ett vuxet barn. En stor "lattjo-lajban-låda" hela han.
(1977 blev det populära barnprogrammet även adventskalender).
Det är så jag minns honom fast han hade ju seriösa och allvarligare roller i bagaget åxå.
Nu är det bara Magnus kvar av trion. Det är över 20 år sedan som Eva dog.

Eftermiddag: nydiskat, sorterat tvätt som har väntat bara på att komma in i skåpen och öppnat på resväskan igen. Nu bär det iväg västerut. Fjolårets resmål. Jag behövde inte betala ett nytt inresetillstånd för det gäller 2 år.

Men det är som det är för jag känner på mig att det blir ändå en akut komplettering och urplockning i sista minuten med andan i halsen på fredag morgon och så får jag ta en taxi ner till järnvägsstationen. Bara passet är med så!

Det är ju inte så att jag väntar in med en ledig helg innan utan drar till med ett besök i hufvudstaden åxå. Ja, inbjudan som man får som prenumerant av Antikvärlden måste man ju utnyttja.

Så förhoppningsvis så står jag lördag morgon och häckar i en angenäm kö ett par timmar innan övriga besökare får komma in i Solnahallen och "Antikvärldens dag".

Det har hittills varit jättekul att gå runt borden - dignande retro på vissa ställen. Och hyfsade priser.

Tiden rinner bara iväg när man har roligt. Och tomhänt hem? Nä, det är ju omöjligt, har inte hänt tidigare men därför har jag snålat till mig lite medvetet inför detta event.

*********************************************************

Jag fortsätter med att vissa saker får hamna i sommarstugan, i dess mera rätta miljö. Så nu trillar det in i köksskåpen både det ena å andra.

Jag har inte betalat många kronor för följande smågrejer, köpt i veckan av torka (som ni vet skriver jag nästan om allt som kommer in genom mina dörrar - in till det minsta. Allt kan bli ett inlägg,,,) men som sagt, kommer jag nog att spendera mer kommande helg och "over there" (en rapport kommer).

Några Rörstrands-assietter till "Kolorita", en mandelkvarn som jag tänkte klämma fast som en hemtrevlig detalj, en trevlig långsmal löparemed tidtypiskt tryck men plastmåttet ala Folke Arström får däremot hamna i vardagsrums-vitrinen med de andra. En sån där simpel enkel grej som inte är väl så häftigt att "samla" på i olika färger men som ändå bidrar med lite designhistoria, se här.

Vem kan motstå det charmiga omslaget till Alice Babs och dottern Tittis barnskiva från 60-talet?! Den hamnar i den kategorin i skivbacken: barnnostalgi.

Fundator var en av landets första plastproducenter och 1952 kom Funco-servisen i tjockt melaningods. Den lanserades med de fyra fördelarna att vara hygienisk, praktisk, hållbar och vacker. Nja, nog kan den bli repig för eller senare och den är ganska enkel i sitt utförande men har man lite plastdille som jag har och hittar felfria delar så köper man.
Dom har legat orörda ett bra tag (så de är inte nyinköpta i denna veva) men nu är det på tiden att de får ett eget ställe med annat i ljusgult.
Varför den kom med nu på bild berodde inte på den matchande grytlappen (1 kr för handbroderat,,,) utan,,,

,,,det avlånga fatet under.(skymd)

Hör inte ihop med servisen men blir ett passande bröd/kakfat, eller hur?!
Det är i all sin enkelhet, signerat Sylwe Stenqvist och med året 1958.
Konstfacket i Stockholm visade ökat intresse för industridesign under 50-talet och Sylwe ,som kom från möbelfacket, var en av eleverna som valde att praktisera på Skaraplast och fick där designa ett uppläggningsfat. Jag antar det är detta fat som åsyftas.
Nämnda uppgifter finns att läsa i Thomas Lindblads bok om bruksföremål av plast.
Oansenligt eller inte så finns det en design bakom.
Jag har en slags minivariant av ugn ute i stugan. Kakboken kan ju följa med dit men undra om jag vågar mig på några Drömmar?

*****************************************************

Marknader avlöser varandra och uppdragets tjänst som kontaktperson, kom jag iväg på en gammaldags marknad i solens gass, under den gångna helgen som var.
Dössberget där hembygdsområdet och värdshuset ligger är så naturskönt med sin milsvida utsikt så det är inte utan anledning att Bjursås kallas för Dalarnas Schweiz.
Bland stånd som sålde allt från Havtorn-saft till fårskinn, stickade mössor och smide så fanns det bord som utmärkte sig:

Här fick man lära sig hur olika sorter av goda svampar som man kan tillaga och det gavs idel goda råd men även hur de elaka svamparna såg ut. De hade sitt eget hörn på bordet.
Varför är den finaste svampen en giftig en?!
Det är ju helt otroligt att jag som unge inte satte tänderna i den där röda med vita prickar som jag som barn älskade att plocka och ta med mig hem!
Fast nu förstår jag naturligtvis varför den försvann illa kvickt från köksbordet,,,, :)
Tilläggas att jag inte är den största svampdiggaren men passivt äter det som serveras. Och tycker det är kul att få torkade kantareller som present!

Och vad händer här då? Jo, här lär sig barnen att mjölka. Men jag tror nog att några vuxna prövade på att dra i dess konstgjorda spenar också ;) Kollade i programbladet och där står det att låtsaskossan hette "Frigolita". Ett artificiellt passande namn kan man tycka. Med krans på hjässan - mu!

Men jag har ju investerat ändå, kom jag på! När det var en drive och halva priset på ICA! För lite sen i tanken så kom jag ändå hem med en råsaftscentrifug,
Nu blir det till att ta vara på höstäpplen och handla morötter och sen får jag kolla upp lite närmare vilka frukter/grönsaker som man kan kombinera för att göra en vitamindrink som innehåller garanterat inget tillsatt socker. I dessa tider med socker-hysteri där allt räknas i sockerbitar,,, och jag som uppskattar en egen hotellfrukost varje morgon. Ett steg på vägen.
Sen får man väl ta hand om disken och restavfallet för det blir ganska mycket av den varan.
Men nu mååååste jag fortsätta med det som jag skulle göra, nämligen att packa så ha det så bra!

Hälsningar
RETROknoppen

Jag har haft flax. I resande. Det blev bara en vecka hemma. Lätt packning är min melodi numer. En tvättmaskin på plats löser det mesta. Men jobbet då? Jo, det finns runt omkring i agendan men mera komprimerat. Några fridagar så blir det att arbeta in tiden.
En weekend i slutet av september inleddes i hufvudstaden med det alltid lika trevliga,
"Antikvärldens dag" och avslutades med direktflyg med Norwegian och ett återseende av vänner, värme och vardag i Fort Lauderdale,,,

Florida - med allt så nära,,,

En grekisk sallad smakar bäst i Grekland,,,

,,, och sen äntrade jag ett annat flyg i början av oktober som tog mig och ett antal kollegor till Kalamata-olivens Peloponnessos och en liten grekisk stad vid namn Koroni.Två skilda världar men med trevligt sällskap. Två resor till solen. Ja, nu är mitt flaxande behov tillfredsställt till den milda grad att jag rynkar på näsan när jag tänker på Arlanda och vill bara plocka och dona här hemma när tid ges. De är två verkliga konkurrenter i denna bloggares liv: RESA & RETRO. Båda tär på ekonomin. Tar sin tid. Trampar på varandra - men visst fan piggar de upp i måttliga mängder :)

Hur gick det med omtalade köpstoppet? Njaaae, jag har lossat på de tyglarna.

Det är ju stört omöjligt att gå i Solnahallen med de dignade borden utan att lätta på börsen! Eller att hamna på "TA-till-Vara" och att hitta passande möbler till sommarstället.

Det var några veckor sedan förra inlägget.

När jag tog mig an en journalist och fotograf som var ute och rekade efter uppslag för att visa samlande så hade jag inte fått undan diverse fynd och onödiga inköp utan lagt upp de på kökssoffan.

Så där gick det inte att sitta. Och på ena stolen. Jag tog mig ann det problemet i går kväll. Foto-stund.Men någon genomgående kronologisk ordning finns inte utan ting och tid kommer lite huller om buller. Ja, det räcker om jag minns inköpsstället,,, allt för att få igenom ett inlägg. Äntligen.

Jag har andra kaffekoppar från ornamin-eran i slutet av 60-talet men saknade den stora representanten i sammanhanget, så när Stig Lindbergs blåa "Blues" låg framför mig i en hylla till hyfsat pris så tänkte jag: why not - jag ska nog unna en Stockholms-butik idag,,, (det är rätt så ovanligt för mig) Läste någonstans att herr Lindberg frågade inte fru Westman om lov när han kopierade från "Mon Ami" men jag hoppas att det blev "no hard feelings".
KAFFET ÄR SERVERAT - stötsäkert!

En salig blandning: NilsJohans klassiker "Snapphanegrillen" var komplett och fanns i en blandad auktionslåda. Jag har en i orange men kunde inte undvika det pastelliga och ja, medföljande introduktionshäfte finns med.

Husqvarnas fina emaljerade gjutjärnsgryta i varmaste gult för en tjuga! Och ett antalBetina-bestick tittar upp bakom locket.

Senapsburken? från Syco står en JIE-skål som troligtvis består av flera delar men kan nog hitta sin funktion som den är.

En tvådelad skål från Fundators Funco-servisen kan jag komplettera till mina andra delar.

Duken kommer från Almedahls handtryck - man längtar efter sommaren då man ser på den!

Vardagsföremål. 60/70-talsfärger. Men varför satte jag dit den där sillburken i teak från STÅKO? Den är nog äldre.
Jaja, höstkänslan saknas då inte i pappersduken!
En tysk vas från Bay Keramik lyser upp tillvaron, all-brickor på höjd och en emaljerad kaffepanna med finaste handtag visade sig att inte vara skandinavisk som Ebay-försäljare tillskriver utan japansk om jag nu har googlat rätt och då för att servera te med.
I bakgrunden, den orangea brickan kommer från danska IRA och John Blund vandrar på den gröna textilen.

I aktionslådan fanns det mera Japanskt. Klockan har märket Rhythm och jag blir inte klok på dess ålder. Är den ny eller gammal? Med modellen för tankarna bakåt och den är helcharmigt plastig.
Transistorradion från DUX är en fin karamell och så hade jag tre modeller att välja på till att lyssna på Morgonekot med. Inte nödvändigt men,,,
Almedals Linnelinjen har många fina textilier. Här är det lekfulla fåglar i Louse Fougstedt:s "Fågelhandlaren".

Lite mörkt och exotiskt passar hemma hos mig. Den randiga skålen kommer från Lindshammar och är en skapelse av Gunnar Ander.
Vem som initialerna BW döljer sig bakom i väggplattan har jag sett att flera undrar på nätet. Det gör jag med. Har satt att den finns i lera utföranden.
Masaikrigaren vet jag iallafall vad det är! En avRolf Palms figuriner- Jag gick förbi den ett antal gånger på "Antikvärldens dag" innan jag bestämde mig. När jag väl hemma sökte på på hans namn hittade jag flera andra sm¨å skapelser som jag skulle kunna tänka mig ha - till rätt pris. Spaning pågår!
En nyckelpiga har hamnat fel enligt den lilla figurinen bredvid och pojken som solar sig i skenet från min köksfläktslampa kommer från Michael Andersen & Son.

Hunddagis framför en liten västtysk vas från Solnahallen,,,,för naturligtvis visste jag att jag hade några till hemma, se här:

Här bråkar ett par keramikfigurer (kanske Upsala Ekeby?) med Anna-Lisa Thomson:s klyftvas.(PMU-fynd).
Undra om de finner färgen alltför konkurrerande?
-Men ge er!

Allt serverat på ett rostfri bricka och med skohorn, från Gense med flätade handtag:
Från vänster av 3 vaser; Glimma glasbruk, den härligt röda vasen är från Åseda och så en Rörstrandare som heter Sagittaria och har Carl Harry Stålhane som upphovsman.
Två av vaserna kommer från rea-bordet på "O-nytt" vid Kung Gustavstorg i Falun.

PMU rules! I alla fall för prissättningen på Hjördis Oldfors "Kokos" (1954-58). Hennes alster har vuxit i mina ögon så när tillfälle ges så blir man glad.
Lite spännande, stilrent, grafiskt, dramatiskt - ja och ett litet fynd blev nog även kruset hennes, till höger, från Antikvärldens dag."Lian" formgavs 1958.
Ett rådjur av Mari Simmulson har lite ängsligt klämt sig emellan.

Och så vi som inte passade inte in någonstans men ska hamna i sommarstugan:
en mullig svamp från Åseda (Myrorna - Borlänge), en mullig fågel från Syco som kan fungera som sparbössa och ett ett fin skål som är så anonymt men trots okänd bakgrund, är värd att visa :)

Ack denna jul! Det har trillat in några saker som jag måste stoppa undan så så att jag inte börjar fira med det samma. Bonaden kommer från Tradera och kunde ha varit i bättre skick. Usch , ibland tokbudar jag,,, Ma är signaturen?
Brit Bredström hade verkligen sinnet att förstärka julen i hennes dukar - lite missvisande så visar den högra duken så mycket men det gör den väl utlagd. Tro mig.
Den vänstra finns det ingen signatur på.
En liten flicka med julkärve i porslin, ville så gärna vara med på bild och det fick hon. ;)

Pssss!
Mellan den 25/10 till den 1/2 2015 pågår: RETROJUL" på Borås Textilmuseet.
Det är kulturhistorikerna Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark som står bakom utställningen.
Dessutom kommer det ut en bok i samband med detta som heter"TRYCKT TILL JUL".
Jag har naturligtvis redan förbeställt.Vad annars ;)
Vill du läsa lite mer om denna bok och att kunna beställa så finns det en länk HÄR.

Köpte åxå en handduk av Brit Bredström på "Antikvärldens dag" - "Värdshuset".
Och en intressant kokbok hittade jag i en reahylla som mästerkocken Tore Wretman utgav 1953.
Illustrationerna i "Ur främmande grytor"är intressanta nu när jag har nämnt jultextilier - det är nämligen Jerry Roupe:s ! (hon med bonaden "Tomteparaden" bla.)

Ett annan bok med mycket retrokänsla: ICA-förlagets "Figurer i Piprensare". Det känns väl ganska avlägset att knåpa ihop en lärare eller en parkbänk men det var minsann en hobby på 60-talet!
Jag vill få till det att denna bok (eller rättare sagt, häfte) gällde för dom yngre men vem vet?
Moster Hilda kreativitet en fredagskväll hamnade säkert i bokhyllan,,, ;)

Hon blev inget fynd men fin är hon!
Textiltrycket av Mari Simmulson är inte så vanligt och gjordes troligtvis för NK. När Dalarnas auktionsverk hade med henne så var Hon sanslös lockande. Det tyckte flera också. Men här är Hon i Retroknoppens fåtölj! Fåtöljen ja,,,

,,, de är två fåtöljer - den andra gömmer sig bakom draperiet. 100 kr styck på "Ta-till-vara".
Det kunde ha blivit en soffa också men den var redan reserverad. Men det kunde ha blivit ingenting för de på lagret hade missat att lägga ut möbelgruppen samtidigt - till soffans köpares förtret.
Lite dansk känsla eller hur?!
Och färgen kommer att bli det ultimata där jag ska ha dem. Men såvida att jag har inte hittat etikett eller märke på stommen så hindrar det inte intresset. Modellen har jag sett på Ebay och där är det inte gratis med "easy chairs",,, så jag ska vara nöjd, :)

Men vad hände i Fort Lauderdale då? Jo, jag gick en lite retrorunda som fanns att få tag på affärerna i området. Men det som var intressant var både dyrt, omöjligt att ta med sig eller en dröm som passar inte in hemma hos mig. Men en halvtom resväska kanske rymmer något ändå? Ett minne kanske?

Mitt "minne" slutade med ett enormt tygsjok från Decades-som jag kunde få ut 4 gardiner ur - och jag visste inte om det var gammalt! Men på lappen stod det barkcloth-atomic era-Nelson style och jag tyckte att de så helgalna ut, så galna att jag kånkade på en påse runt i området sedan så att armarna var som spagetti.

Nelson syftades på de lampmodeller som syns i trycket, gjorda av den kände George Nelson.

Så vem vet. Mera googlande och en träff bekräftade vintage men,,, jag fick mitt retrominne, iallafall.

Jag har ju lite dille på 50-tals textilier och Röda korset hade denna till en betydligt billigare peng.

Och dessa gardiner hängde på ställning nere på Bazaren i Borlänge - retrobutiken vid "Ta-till-vara".
Sånt här går jag i gång på! Och innan det blir alltför kallt måste jag putsa fönsterna och hänga upp dom inför vintern! Ja nu vet ni vad jag ska göra,,,
(Tack gode gud att jag lyckades knåpa ihop ett till inlägg!)

Den ultimata "döden" inträffade en sen kväll när höstregnet smattrade mot fönsterblecket.

Jag märkte att mobilen var inte uppladdad och onödigt varm. Den tuggade i startläget, oroväckande segt och det är i den stunden man bestämmer sig att stänga ned. Min Samsung behövde att coola ned sig.,,,

Men sen förblev displayen svart, svart,,, och död. Efter ett onödigt besök i närmsta Telenor-butik så har mobilen hamnat i påse på väg mot utredning. Och där sitter jag nu.

Inga plötsliga ögonblicksbilder, inget pling från ett inkommet meddelande från facebook eller hotmail, internetbanken öppnade jag med app, det obligatoriska tradera-spanet, netflix, spotify,,,

Det är då man inser att man har blivit beroende av en uppdaterad värld. Saknaden är nämnvärd stor. Och min reserv-mobil känns som en billig plutt och inte Smart- nog utan gäller enbart för samtal och SMS.

Där har vi veckans happening!

Ja, bedrövligt men sant. Det överskuggar nog allt annat av vardagslivet just nu - eller så händer det inte så mycket nu i mitt liv nu innan jul som är värd en inledning till ett blogginlägg?

Så, då är jag inte bara loppis-beroende som jag är då - blir det en utredning hos Företagshälsovården snart, eller?

Några besök i Falun med omgivning har det ju blivit. Men jag är ju inte ensam.

Det märks att många vill fynda, köpa presenter och kön ringlar som en tjock orm bakom en när det gäller lördagsöppet. Då har man svårt att hävda sig. Jag har inte hittills hamnat vid rätt bord eller hylla och i år verkar jag missa att vara med när det serveras julgrejer - inte för att jag behöver något mer,,,

Kanske det trevligaste fyndet sen förra inlägget: en mindre Carnaby-vas av Per Lutken (1968).
Tur nog kan det ju hända att det brister i PMU:s prismärkning och tack för det!
Ingen hade uppmärksammat Holmegaard-etiketten. Ingen signering i botten - och jag plockade den illa kvickt från hyllan!

En härligt maffig glasvas med blå ton stod i fönstret på Loppisen i Långshyttan. Inte så fräsch inuti men efter lite ättika över natten så såg den trevligare ut. Men tyvärr osignerad. Efter lite googlande så kom jag fram till att den passade bäst på Vicke Lindstrand och Kosta men det är bara min fundering.

Där fanns även den bruna vasen. Tillverkarens märke satt kvar och då passar Otto Brauer väl in och årtalet 1962. (fast producerades i flera år framöver). "
"Gulvvase" - fast av den mindre sorten. Tillverkaren? En till Holmegaard!

Coops helgloppis i Borlänge blev dagens sista minuten besök men där fanns en skål på fot av Erik Höglund som väntade på en lämplig ägare. Så den blev min :)

Till vänster står en okänd keramikvas men färgerna var så tilltalande att jag kunde inte undvika,,,
Lika med den lilla formen från Rörstrand som heter "Focus". Dekoren finner man även hos "Canaria" och "Handy". Visserligen är den gula varianten snyggare men jag skulle inte säga nej till hel servis i delarna! Färgglatt men stiligt.
Jag länkar till min käre bloggkollega "Porslinsbloggen"här så ni får se mer och ni kan läsa mera om detta "kära barn med många namn".

Vasen med den kaxiga randen är Mari Simmulsons vas "Lady" som kom för UE, 1969-70.

Här är två representanter Marianne Westman.
I den lilla tillbringaren kan jag ha något sås-igt eller krämigt att servera ur. Hennes servis "Elisabeth"är väl inte den mest självklara men då inköpta delar har hamnat i sommarstugan så blev det ett självklart val hos "Hildings"

Den bladliknande fatet i lergods kommer från också från Rörstrand men eftersom det står bara med en numrering så är det inte så många som känner till det. Upplagan var nog ganska stor och lanserades i dom större varuhusen.

Jag köpte mig en köksalmanacka till fast jag hade ingen aning om jag hade årtalet. Men antalet i hall-hyllan överglänser mitt minne så naturligtvis hade jag en redan,,,
Men framsidan är ju så 50-talsaktig! Och med husmor som ska servera familjen något gott,,, i volangförkläde,,,
Söta miner för söta bakverk, kan man säga.

Två saker i en: Ja det ser ut som att månefisken har hamnat i stora stygga nätet men det är en liten Inger Waage-skål från Stavangerflint som provligger i ett fat från Gunnar Nylundfrån Rörstrand. En fin fångst från Arkhyttans loppis.

På en av hyllorna där hittade jag en stilig kaffekanna från NilsJohan. "Sissi" heter modellen och har klassiska former som verkligen måste förföra alla kaffedrickare!

En härlig design har även Lennart Andersons karaff ur serien ISI.
Gullaskrufs spill i glasmassa kom verkligen att utnyttjas till något vackert!
Och här hör det till något som jag skrev på bloggen bra länge sen: jo, att jag, irriterande och snörpligt, blev berövad på en loppis-kasse med bla, denna karaff. Jag skulle bara gå på toan och lämnade in den i kassan för att betala senare. Vad som hände sen togs med en axelryckning för hon hade inte minsann ställt undan kassen ordentligt och i ett ögonblick hade någon blockat åt min färdiga kasse.
Att det var obetalt tog expediten med en suck och likgiltighet,,, - Ah, sånt händer stup i kvarten, konstaterade hon. Och jag blev förbannad,,,

Jag brukar inte köpa linnedukar men det var ett så hiskeligt fint mönster så åter igen kunde jag inte motstå att den hamnade i korgen. Några glöggmuggarfrån Bo Fajans ser ut som att jaga getabockenav Tore Borg men jag tror att det är inget allvarligt.

En kaka och allt blir frid å fröjd! ;)

NilsJohan var verkligen produktiva inom hushållet! Brödskrinet tar jag nog ut på landet. Eller så hamnar det på köksbänken - jag behöver ju inte ha hårdbröd direkt inuti. En tjuga var den garanterad värd. Jullöpare, julgranspynt, pepparkaksbok och en tårtspadefrån Fiskars. Billigt, billigt,,,,

En blek Jerry Roupe fick hänga med. min samling av småtomtar blir fler och fler och även mina julsinglar. Kotte-tomten tjurar i ett hörn. Han ville egentligen inte va med på bild,,,

Det är enbart av kitsch-värde!
Och naturligtvis är det inte någon kändis som är avbildad eller är det?
Åhlen&Holm-katalogen avslöjar kanske sammanhanget. Det handlar om dess grundare som har dala-anknytning.
1899 grundades nämligen det kända postordersföretaget i Insjön av Johan Petter Åhlen och Erik Holm. (Den senare drog sig ur firman ganska tidigt men namnet stod kvar.) Första produkten som blev en stor succè var en tavla med kungafamiljen men senare även vykort och inte att förglömma, tidningen "Julstämning" som slöt upp en stor skara av dåtidens ledande inom konst och lyrik.

Verksamheten flyttade till Stockholm 1915. Företaget blomstrade med sin katalog som öppnade en ny värld av konsumtion och reklamen var nydanande.
1932 grundades Tempo varuhuskedja och Johan Petter hade även en del i bokbranschen.
1939 dog dock grosshandlaren till sjöss utanför New York som den framgångsrike affärsman han var i 40 år. Många beställde då ett minnes-kit som kom i en brun låda (en minnesskrift följde med) och hängde upp tavlan på väggen.
Det kommer kanske inte hända när dagens Ikea:s Ingvar Kamprad lämnar jordelivet, eller?

Ett vardagsrum 1963 - framsidan till en priskurant från Gunnars.

Påsken har fått utökning med påskkärring, höna som ska få en röd kam tillmålad, plastägg och passande duk med videkissar. Men det dröjer ett tag att fira - innan dess kommer nog min kitschiga teak-klocka upp. Lite ovanligt att belysa urtavlan, va?!

Den sexuella revolutionen i slutet av 60-talet resulterade till sexserier och sexhumor. Det är väl inte för upphetsningens skull eller att få det ultimata roliga halvtimmen som jag köpte tre nummer av "ADAM & EVA"men visst finns det ett leende med i sammanhanget. Lite kult kan man säga. 1.25 kostade "rund tidning med spets" 1969, kom ut varannan tisdag, 50 kronor vann 6 vinnare på korsordet och bland tecknat lättklätt ger jag här ett smakprov:
- Varför ökade naiviteten så kraftigt under kriget?
- Därför att männen var stela av skräck och kvinnorna utnyttjade det.
Jaha.
Undra om det blev en försäljningsframgång?

Men en guldpeng för ett grytunderlägg i Villeroy&Borch färgstarka fågelmix: Acapulco var nog lite roligare. Och att det var från Myrorna. Det var dom inte uppmärksam på.

Några juldukar som har tillkommit i mitt hem se sist! Och fler juldetaljer som väntar på 1:a advent!

Om man är nyfiken på månens baksida,,,,En månglob från danska Scan-globe.

Julskivor med Yngve Stoor och Trio me Bumba kommer att få snurra på skivtallriken när det börjar kackas mot jul. Samt tre vepor konkurrerar om väggen.

En Buhler-vepa har här hamnat i mitten och ute på vänster kant ser ni en helcharmig lång vepa av Gerd Allert.

Den där ärtgröna tv-kannan kommer från Falkenberg och är designad G. Rosendahl. Om honom har jag inte hittat något nämnvärt men det verkar att han har designat olika plast-produkter.
Den har en granne reserverat,,,

Godis-hönan bredvid är en riktig muntergök och klassiker för en retro-påsk. Och jag har samlat ihop några under under årens lopp - välkommen in i skaran!
En femma ute i Arkhyttan.

Jag har inte tänkt mig att sätta mig på pottan,å nej, men den där babyblåtoalettstolenmed svagt rosafärgad potta och trälock hade jag tänkt bli som ett roligt inslag på toan. (jag kommer nog på någon funktion ).
Nu har jag ju ändå brutit min inre övertygelse att toaletten åtminstone skulle få bli en retro-fri zon för mig och främst, mina besökare.
Där man kan hitta något nytt och fräscht. Men se hur det har blivit !
Vågen tillkom först, av märket Serva. (för syns skull - själv har jag inte orkat väga mig på 15 år,..) men den är ju lite småfräck. Och sen den solvarma tvättkorgensom enligt Hammarplast-etiketten är från tidigt 60-tal. Inte riktigt hel men den står ju mot väggen. Och så hänger mina tre tvättpåsar på en krok ju, ja, då är det ju fyra olika detaljer! Se här.
Men nu får det bli stopp på toa-nostalgi!

Det kommer en inlägg till inom en snar framtid för att det är på gång en ny blogg-utmaning som jag hoppas att jag kan bidra med något - jag är inte direkt säkert men för min del lutar det åt en teknisk pryl som har en helt annan funktion i mitt hem. Det ska jag väl lyckas åstadkomma åt helgen!

Retrobloggarnas utmaning hamnade liksom lite i kläm. Min helg har bara runnit i väg!
Jag ska arbeta extra i morgon! Gårdagens ambition med nytvättat står kvar i sin korg på hallgolvet!
Och var finns den där "roligaste/tråkigaste/fulaste/snyggaste tekniska retroprylen" nu då som jag inte har hittills nämnt om i min blogg?
Blicken svepte hastigt igenom lägenheten.

- Inte det där,,, och inte det här,,, nä, men vad har jag nu gått med på?!

Men i ett undanskymt hörn i lägenheten, där dammtorkningen inte hade satt sina rena spår stod den:

MED EN STADIG REM ATT HÅLLA I OCH BÄRA UPP,,,

VARS KLÄMMOR HÅLLER INNANDÖMET PÅ PLATS,,,

,,, SOM HAR SPARAT PÅ DEN SISTA "SKÖRDEN" DJUPT INNE DÄR I MÖRKRET

OCH OM DET FINNS EN SLADD TILL KONTAKTEN,,,

,,,VÄCKS DEN LIV I DEN OM MAN SLÅR PÅ STARTKNAPPEN,,,

GARANTERAT INTE LJUDLÖST,,,

DET FINNS EN ÅLDER. TROLIGTVIS ÅTMINSTONE 70 ÅR GAMMAL OCH EN BAKGRUND SOM ETT LÅGPRISALTERNATIV TILL ELECTROLUX.

1939 INTRODUCERADE NÄMLIGEN KOOPERATIVA FÖRBUNDET (KF) HUSHÅLLSDAMMSUGAREN "HUGIN"

men hos mig har den inte haft den funktionen. För ett antal år sedan såg jag nämligen på ett teveprogram där man inredde retro och där en space-ig dammsugare omvandlades till en kul golvvas.

Så när jag såg den där bruna Hugin-lådan under ett bord på en loppis vid Nusnäs så slog jag till. Alla delarna följde med - dammsugaren var som komplett.

Men lådan hade jag naturligtvis inget utrymme för så den förpassades så småningom ned i källaren. Ja, jag har faktiskt inte vågat slå igång den för jag har en respektfull inställningen till alltför gamla elektriska prylar - man vet aldrig vad som sker,,,

Den där dammsugaren hamnade som sagt, i sitt hörn och jag köpte mig lustigt nog till ett par matchande, konstgjorda kvistar av jätteblåbär.
Och där har den stått,,, och stått,,, tills nu.
Dagens blogguppdrag fick se den i ny dager.

Det blev inte som på TV - där dammsugare-modellen var nog en mer space-igare motsvarighet. Säkert från 50-talet. Och jag har upptäckt en drös av fina golvvaser som jag dräglar efter. Även tyska.
Och nu när jag knäppte detta kort så insåg jag att denna dammsamlare avslöjade mycket väl när jag var senast dit med trasan.
Fy skäms på mig!
Intentionerna var goda men det verkar vara dags att förpassa denna fatala idé som inredningsobjekt tillbaks till källaren. Där ska den få hamna bland de övriga pinalerna. Men en fin relik är min Hugin,,,

HÄR HAR VI ANDRA RETROBLOGGARE SOM NAPPADE PÅ BLOGGUTMANINGEN;

Retroida

Form 55

Fröken Otilias

Vintage Spyglass

Porslinsbloggen

Precisensan

Tant Emmas bravader

Fynd eller ej

Slutligen vill jag roa till det nu när vi har haft en sån gråtrist november-månad. Lite har nog reklamen gemensamt. ;)

Får jag servera några "godheter" så här inför advent?

Kanske lite hårdsmält men (o)naggande goda att betrakta!
Fatet är inte så pjåkigt heller. I alla fall inget som jag förväntade mig att finnas kvar i hyllan 1 timme innan dörrarna skulle stängas på PMU efter tisdagens loppis-rusning. Det hör till att jag har ju en vas sen tidigare i serien. Detta fat från Upsala Ekeby har jag sett att den kallas i folkmun för Mosaik men tillhör de icke namngivna serier som Ingrid Atterberg skapade för Åhlen & Holm.
Mums tycker jag! Stilrent och småbusigt på samma gång. Nu spanar jag vidare att hitta en till för har man fått tag i två delar så blir man inte mätt innan man har hittat fler. :)

Efter att ha tagit en tredje vända bland hyllorna på samma ställe, där bestick och ganska ointressant keramik brukar finnas så fastnade ögonen på en oansenlig "blomkruka" som hade en lite finare finish än omgivningens skrovliga och kantiga former. Jag är glad att jag unnade mig att ställa mig på knä - jag pillade på prislappen för 30 kronor var ju inte så farligt men den satt över en stämpel. Uppfattade något med "drejargods",,, ok, ned i korgen å jag betalade.

,,,men när jag kom hem så fick jag kisa under fläktlampan (ja, åldern har börjat gå hårt på ögonen) och med lite nagelskrapning på en ursprungsetikett så trädde en liten studiohand fram och Stig L. kunde urskönjas.
Hoppsan - hoppsan! En rar grön ärta på serveringsfatet,,, men betydligt större än vad jag trodde.

Nummer två av smarrigheter från Atterbergs-fatet känns som en hel efterrätt. Eller åtminstone som en snurrig glass i två smaker. Lite blåbär och pistage. Festligt och glatt.
Samma där: det var totalt ointressant kändes det som men min retro-intresserade granne ville ändå titta sig omkring innan stängningsdax på Emmaus. Men jag brukar ju alltid hitta något som jag kan uppskatta.

I vitrinen stod den. Jo, jag kände igen den men priset var inte därefter. Tittade på undersidan men nej, ingen signatur. Men ok, den var som en liten energikick och jag tänkte faktiskt fånigt nog att även IKEA och HEMTEX kan leverera de med. Och med ett enda inköp blev det till att åka hem tillbaks till Falun. Men jag kunde inte låta bli att ta fram den där vasen ur påsen där jag satt i passagerarsätet,,, vred och tittade,,, och så,,,där syntes det svagt PO Ström -69! (Alsterfors)
Hoppla - hoppla! Det är jag inte bortskämd med!

Tilltugget har en italiensk touch. Ja, så står det på insidan av denna glaserade pippi som för en utsökt emot en känsla av en Bitossi - produkt. ITALY och någon kantig siffra. Men så är det kanske inte för det finns så många look-alike. Det spelar ändå ingen roll för jag har en kanonfin katt i samma stil som skulle nog vilja ha denna birdie som nära vän. Undra om det finns andra djur med den där brun-blåa fägringen?

Det var veckans fynd.men nu har jag flytt tillvaron för något lugnare och mer snö: är hemma hos mina föräldrar. Jag brukar alltid drabbas av en rejäl nostalgi-smocka och det räcker bara att vandra utmed Storgatan genom Norsjö så möts man av den där vindlande tanken över hur gammal man har blivit och vad mycket som har försvunnit, hur mycket som har byggts upp och vad det hade blivit av en om man hade stannat kvar i denna del av landet.

Jag hälsade på en av mina bästa vänner från skoltiden och vi satt i 5 timmar och bubblade om varandras liv, dåtid som nutid och eventuella framtid. När jag promenerade hem såg jag en gnistrande kall stjärnhimmel och önskade att jag skulle få se ett sådant där vandrande norrsken som man minns och förundrades över som barn. Och då man la sig på rygg i en snödriva och gjorde en Ängel medans kylan bet i kinderna.

Nu blev det inget norrsken den där kvällen men det gjorde inget. Siluetten av kyrkan och det värmande ljuset från fönstret gav en sån där konfirmationskänsla att jag smålog hela vägen när jag genade över kyrkogården mot mina föräldrars hus. Jag har nog alltid haft en speciell relation inför Guds boning och värdighet. Och Norsjö kyrka måste nog vara en av de allra finaste lantortskyrkorna,,,

Men nostalgins yttersta udd känner jag av när jag åker till Malå där jag bodde tills jag var 8 år gammal. Jag minns så många detaljer, olika möten, dofter, förnimmelser och i vintertid är vägen kantad av rimfrostiga träd när man åker dom 5 milen, över kommungränsen.
Denna morgon var inget undantag när vi åkte iväg tidigt på morgonen. Ett tjockt dis låg som ett lock över bygden och solen bröt inte igenom under hela dagen.

Dom sista årens besök har det blivit obligatoriskt att gå på på "Burvalls". Bok och pappershandeln har inte ändrat sig så mycket egentligen så mycket sen jag var liten.
I slutet av 30-talet startade verksamheten upp och den karismatiske ägaren stod även för bygdens fotoateljé. Jag minns ett album med ett par pliriga ögon under en blond lugg efter att jag själv fotograferades där, att min mammas fotografi stod väl och länge i fönstret ,enligt mormor och att jag själv tyckte att min mamma var så vacker som en filmstjärna inom ram men så var det ju den där automaten på väggen som levererade olika saker och lyste upp gatan på kvällen, framför huset.
Den är dock naturligtvis borta sen länge sen.
Det finns många detaljer och fotoutrustning kvar efter årens lopp och tillsammans med en minnesutställning finns det än en liten försäljning av kvarblivna varor från förråden. Julen dominerar upplägget men vad jag hittade där tar jag vid senare tillfälle.

Minne från julskyltningen. I bakgrunden syns bilder från affärsinredningen,,,

Ska det bli en ny kamera i julklapp?

Blixtrande reklam

Besökte "Galejan" som är kommunens allaktivitetshus och har en mindre secondhand-verksamhet. För en femtio-lapp i kassan så fick jag tillbaks en kasse med en vas av Nanny Still;s , "Pompadour" tv. och Tamara Aladin:s "Safari" th. - båda från finska Riihimäen lasi Oy.
Tackar - tackar!

Min egen mamma överraskade med två UE-blomkrukor ala "Lena"! Kors i taket.
När jag var ute i förrådet så såg jag de sticka upp ur en låda som skulle kasseras och dom högg jag med mig utan att tänka mig för hur mycket packningen kommer att sluta på nu när man är på resande fot. Men min mammas o-kunnande betalar jag inte heller mycket för. Här ska inget slängas innan jag lägger mig i!

(Ja, suck, så allert skulle jag ha varit tidigare - hur mycket har inte försvunnit ut genom dörren i all rensningsiver! Och hur många gånger har man inte hört vad som har hamnat på soptippen eller skänkts bort,,,)

Ingrid Atterbergs "Bris" hittade jag för några tior på Knut´n - Norsjös kommunala verksamhet. En liten stilren trio, eller hur?!

Men bästa fyndet har jag nog sparat till sist.

Ser ni prislappen?
Det år någon på PMU i Lycksele som inte gillar Stig Lindberg;s "Veckla" (Gustavsberg) så speciellt. Eller så hade personen som märkte inte på sig sina radarglasögonen, eller var det bara sanslöst tur?
Den låg bland vitt dussinporslin i prisklassen 2-5 spänn och var kanske inte den mest iögonfallande saken i stället.
Men när jag hittar något så överraskande så blir jag alldeles till mig.
Visst känns det som att detta stengods i vit carrara-glasyr, med tillverkningsstart 1950, är odödligt och up-to-date-modernt?
Min mamma skakade dock bara på skallen. Bland det fulaste hon hade sett, sa hon. Helt oförstående men ärligt. Vad tycker du?

Januari månad och loppis-fingrar

Emaljerat som tar sin plats

Mellan-tider

,,,Atterberg å Ander å Prisma och ja!

En tavla berättar,,,

Loppat runt - mot förmodan

Mindre påsk - mera Japan

Turer under April

Att tvätta

Tapeter och fyndat

Midsommar!

Täby, drömmar och ett och annat fynd

Sol, semester, sommarstuga å lite loppis!

Augusti-tider

September månad

Små prylar - små detaljer.

Kokos - Lian - Exotisk - Kompott

November - då får prylarna lysa upp

Bloggutmaningen: En teknisk retropryl

DET FINNS EN ÅLDER. TROLIGTVIS ÅTMINSTONE 70 ÅR GAMMAL OCH EN BAKGRUND SOM ETT LÅGPRISALTERNATIV TILL ELECTROLUX.

1939 INTRODUCERADE NÄMLIGEN KOOPERATIVA FÖRBUNDET (KF) HUSHÅLLSDAMMSUGAREN "HUGIN"

men hos mig har den inte haft den funktionen. För ett antal år sedan såg jag nämligen på ett teveprogram där man inredde retro och där en space-ig dammsugare omvandlades till en kul golvvas.

Så när jag såg den där bruna Hugin-lådan under ett bord på en loppis vid Nusnäs så slog jag till. Alla delarna följde med - dammsugaren var som komplett.

Men lådan hade jag naturligtvis inget utrymme för så den förpassades så småningom ned i källaren. Ja, jag har faktiskt inte vågat slå igång den för jag har en respektfull inställningen till alltför gamla elektriska prylar - man vet aldrig vad som sker,,,

I sista stund och på resande fot